Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Digitalt presenteras av:

Sverige inför åldersgräns – för sociala medier

Publicerad: 29 Januari 2016, 07:08
Uppdaterad: 29 Januari 2016, 14:16

Alla under 16 år får fråga mamma eller pappa om lov. Det kan bli följden när Sverige gör EU:s dataskyddsförordning till lag.


Ämnen i artikeln:

Youtube

Det är SVT Nyheter, som nyligen granskat smygreklamen i sociala medier, som i dag kommer med nyheten. Konsumentminister Per Bolund (MP) uppger för SVT Nyheter att Sverige ska införa en tvingande åldersgräns för sociala medier.

Bakgrunden är enligt SVT EU:s dataskyddsregler. När de ska implementeras i svensk lagstiftning ser Per Bolund ingen annan möjlighet än att införa en 16-årsgräns för sociala medier.

– Den förordning som man tagit på EU-nivå säger att det ska vara en 16-årsgräns med möjlighet att gå ner till 13-årsgräns. Det är en bindande förordning så nånstans där kommer det svenska regelverket att hamna, säger Per Bolund till SVT Nyheter.

Per Bolund öppnar också för att dra åt tumskruvarna på jättarna inom sociala medier gällande den tämligen omfattande smygreklamen, som ofta genomförs via unga profiler med många följare.

Per Bolund överväger nu en översyn av marknadsföringslagen – bland annat efter att Konsumentombudsmannen uppgett att det i dag inte går att utkräva ansvar från till exempel Google-ägda Youtube för brott begångna via deras kanaler.

– Om vi ser tydligt att det behövs en justering av lagstiftningen så är vi beredda att gå vidare med det, säger Per Bolund till SVT Nyheter.

Han vill nu höra om konsumentombudsmannen har några konkreta förslag.

Branschtidningen Computer Sweden skrev redan innan jul om att EU:s dataskyddsregler kunde resultera i en åldersgräns.

Per Bolunds uttalanden i dag har dock blivit en nyhet i de flesta stora svenska medier – och i sociala medier haglar kommentarerna. Många är kritiska och ifrågasätter hur en åldersgräns ska kunna upprätthållas.

En utredning ska nu tillsättas för att ta fram underlag för den kommande svenska lagstiftningen.

UPPDATERING:

Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige, uppger att den EU-lagen kommer att vara en förordning, inte ett direktiv som SVT Nyheter i morse uppgav.

Förordningen ska vara antagen i april/maj 2016. Två år senare, ska förordningen träda i kraft och ersätta den svenska personuppgiftslagen

Den slår enligt förslaget fast att tjänster riktade direkt mot barn måste inhämta målsmans godkännande för att samla in och processa personupgifter om barn. Förodningen ger medlemsstaterna möjligheten att sätta åldersgränsen för detta till mellan 13-16 år.

Fakta: Detta är ett EU-direktiv

EU beslutar om olika typer av rättsakter eller EU-lagar, som det ofta kallas.

Två vanliga typer av EU-lagar är förordningar och direktiv.

I en EU-förordning finns bestämmelser inom ett visst område, till exempel livsmedelspolitik. En förordning gäller direkt som lag i Sverige.

EU-direktiv innehåller istället mål som EU-länderna ska följa, men exakt hur de ska göra det bestämmer de själva.

Därför ska ett direktiv genomföras, eller ”införlivas”, i ett lands nationella lagstiftning. Efter att EU har beslutat om ett direktiv har länderna därför tid på sig för att genomföra direktiven. Ofta handlar det om två år.

Källa: EU-upplysningen.

Erik Wisterberg

erik@dagensmedia.se


Ämnen i artikeln:

Youtube

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev