Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag26.02.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalt

Nils Funcke dundrar mot myndigheters mörkläggning: ”Finns bara ett ord – oacceptabelt”

Publicerad: 17 Februari 2021, 12:24

”Jag får intrycket att ansvariga tjänstemän försvarat sina hemligstämplar just med att det är pandemi. Alltså, det är kris och då skiter vi offentlighetsprincipen”, säger Nils Funcke till Dagens Media.

Journalisten och tryckfrihetsexperten Nils Funcke ryter till om det han kallar för systematiskt missbruk av regler i syfte att att mörklägga viktiga uppgifter om allt från antal döda och smittade till utbetalning av permitteringsstöd.


Ämnen i artikeln:

FolkhälsomyndighetencoronavirusetNils Funcke

– Det är uppenbart att kommuner, regioner och myndigheter har tagit första bästa tillfälle i akt att vägra lämna ut information om pandemin, säger han.

Nils Funcke har under den nu årslånga pandemin blivit kontaktad av en lång rad journalister från hela landet, vilka blivit stoppade när de begärt ut handlingar. Han konstaterar att flera ärenden gått till domstolsprövning.

– Det är en klen tröst att domstol i flera fall givit journalisterna rätt. Myndigheternas uppträdande är illavarslande. Det vittnar om att man tar alla chanser för att förhindra en öppen och kritisk granskning.

Nils Funcke döljer inte sin besvikelse, och han pekar särskilt på att det är just i tider av kris som samhället ska värna de grundläggande fri- och rättigheterna. Inte tvärtom.

– Jag får intrycket att ansvariga tjänstemän försvarat sina hemligstämplar just med att det är pandemi. Alltså, det är kris och då skiter vi offentlighetsprincipen. Det finns bara ett ord för det – oacceptabelt!

Det är en lång lista med felaktigheter som Nils Funcke nu samlat på sig. Det är inte lagarna det är fel på, utan tillämpningen. Ansvariga är i högsta grad kunniga om vad som gäller, men har valt att driva tolkningen av yttrandefrihetens lagar så långt som möjligt åt det restriktiva hållet.

Nils Funcke tar bland annat upp Tillväxtverkets vägran att lämna ut uppgifter om vilka företag som fått permitteringsstöd med hänvisning till affärssekretess. Det är närmare 30 miljarder som hittills delats ut. Funcke är bestämd i sin slutsats – regeln om affärssekretess går inte att tillämpa i det här sammanhanget. Pandemin har ju i princip drabbat alla och de företag som sökt stöd befinner sig i ett läge som inte framkallats av dem själva. Men här har alltså det påstådda affärsintresset gått före insynsintresset, som här handlar om allmänhetens rätt att få veta att skattepengar används på ett effektivt sätt och att det inte fuskas med bidrag.

Ibland har en kommun hävdat ”hög arbetsbelastning”, men det är inte heller ett skäl då ansökningar om utlämnande av handlingar ska prioriteras. Kriminalvårdsstyrelsen har sagt nej till att lämna ut uppgifter om hur många intagna som fått covid-19 på olika fängelser. Avslaget har bland annat motiverats med att det skulle kunna skada rikets säkerhet, vilket Nils Funcke kallar absurt. 

Några kommuner har hävdat att listor på antal smittade personer är arbetsmaterial, men inte heller det håller. Om en kommun för någon form av register över antalet sjuka och detta dessutom rapporteras vidare till FHM så utgör detta en handling som måste lämnas ut. Även om listorna är löst sammanhållna så talar rättstillämpningen om ”potentiella handlingar” som lätt kan sammanställas och då ska vara offentliga. 

Fler exempel är kommuner som hänvisat till patientsekretess när det gäller att få ut information om smittade på ett äldreboende, trots att sådana uppgifter kan avidentifieras. Frågan om patientsekretessen har missbrukats och överutnyttjats för att vägra lämna ut uppgifter om antal sjuka på äldreboenden.

– Jag måste tyvärr ge ett underbetyg åt många kommuner, säger Nils Funcke.

Redan i somras skrev en lång rad mediechefer på DN Debatt och krävde att frågan om hur offentlighetsprincipen åsidosatts utreds skyndsamt och inkluderas i coronakommissionens arbete. Flera mediechefer uttryckte också kritik i en artikel i Dagens Media tidigare i veckan.

Även JO har flera anmälningar på sitt bord. Bland syndarna nämns Göteborg, Trollhättan, Mellerud, Lilla Edet, Vänersborg, Eskilstuna, Gnesta, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och vidare hela vägen genom Sverige. Kommuner, regioner och myndigheter.

Alla större medieföretag och en lång rad mindre har tvingats anmäla tiotals fall av mörkläggning. Flera ärenden har vandrat hela vägen till domstol. Även om sekretesstämplar hävts så har ju ofta veckorna gått och uppgifternas relevans devalverats av tiden. Mängden av ärenden vittnar om något som närmast måste beskrivas som ett synnerligen allvarligt systemfel. 

– Det här riskerar att få långsiktiga konsekvenser. När ansvariga i samhället så tydligt demonstrerar att man vill mörka, hur ska då enskilda människor våga använda sin meddelarfrihet, frågar sig Nils Funcke.

Det blir ett allt tystare samhälle. När FHM finansierade provtagning på Gotland där ett privat företag genomförde arbetet så uttalade sig medarbetaren Maria Gladh offentligt om dåliga arbetsförhållanden. 

Hon fick sparken av sin arbetsgivare, vilket också uppmärksammades i media. Efter all kritik fick hon visserligen jobbet tillbaka, men arbetsgivarens reflex var att få tyst på kritiken med ett avsked. 

Nils Funcke tar också upp de stora digitala plattformarnas agerande. Googleägda Youtube har i sitt regelverk infört principen att den som genom ”felaktig” information ifrågasätter WHO:s och nationella folkhälsomyndigheters information och föreskrifter vad gäller covid-19 stängs av. 

– En idiotförklaring av oss alla, konstaterar Nils Funcke. 

Vem vågar höja rösten mot FHM, MSB eller vilka myndigheter det nu är? Vem vågar öppet kritisera regeringen och vilka forum kan man höja sin röst?

Vi rör oss bort från ett öppet samhälle där man väljer ökad insyn och offentlighet i övertygelsen att det stärker det demokratiska samhället, särskilt i tider av kris. Granskning av hur pandemin och en öppen kritisk debatt verkar vara bannlysta istället för önskvärda och efterfrågade.

 

Jan Scherman

Diversearbetare inom media

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.