MPRT om Bulletins utgivarfrågetecken: ”Det är en snårig lagstiftning”

I går utbröt en skriftutväxling på Dagens Media kring om Bulletin omfattas av grundlagsskydd eller inte. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke konstaterade i ett debattinlägg att Bulletin inte har ett utgivningsbevis och därför inte faller under yttrandefrihetsgrundlagarna.

Men enligt chefredaktören Ivar Arpi så har Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) gett Bulletin någon form av besked att den formella databasanmälan som har gjorts ger grundlagsskydd. Det trots att det – vad det verkar – inte räcker:

”Visst kan man säga att Bulletin är ett massmedieföretag, så där i största allmänhet. Men inte enligt grundlagens definition och den ska läsas strikt. Det har inte Bulletin gjort och möjligtvis inte heller MPRT om ni (Bulletin, reds. anm.) fått beskedet att ni gjort allt rätt”, skriver Nils Funcke i en replik på repliken.

Enligt Ivar Arpi har kontakten med MPRT, där myndigheten ska ha gett beskedet att den databasanmälan som Bulletin gjort sannolikt räcker, både varit muntlig och skriftlig. Dagens Media har tagit del av den skriftliga korrespondensen mellan Bulletin och MPRT och där inte kunnat se att MPRT har gjort någon bedömning av vad Bulletin är att räkna som, men Ivar Arpi har sin bild klar.

– Vi fick beskedet av en jurist på MPRT att rättsläget är ytterst oklart och att en exakt definition av vad ett massmedieföretag är saknas. Men man höll med om att Bulletin ”förmodligen” inte skulle kunna påstås vara något annat än just ett sådant, säger Ivar Arpi till Dagens Media och fortsätter:

– Trots det landade vi i att vi skulle skaffa ett frivilligt utgivningsbevis. Det här var något vi tänkt göra i februari, när den här diskussionen kom upp på Twitter förra gången, men på grund av den turbulens som kort där efter uppstod på Bulletin har detta tyvärr inte blivit gjort.

Vad tycker du om de besked du har fått från MPRT i den här frågan?

– Jag tycker att det är otydligt. Och de säger själva att det är otydligt. Det bästa hade förstås varit om vi ansökt om ett utgivningsbevis från början för att undvika diskussionen, säger han och fortsätter:

– I vanliga fall hade jag sagt att det är lätt att vara efterklok, men det här fallet är det svårare eftersom vi har fått motstridiga uppgifter av den ansvariga myndigheten. Så jag hoppas att otydligheten i lagen åtgärdas.

Anledningen till att MPRT inte helt kan slå fast att Bulletin omfattas av det automatiska grundlagsskyddet är på grund av att bedömningen av huruvida Bulletin är att betrakta som ett massmedieföretag eller inte görs av statens jurist justitiekanslern (JK). Och det först vid ett eventuellt yttrandefrihetsbrott.

Någon sådan prövning av Bulletin har JK ännu inte gjort. Men det finns beslut i andra, liknande fall. För ett antal år sedan hamnade dåvarande Medievärlden i utgivningstrubbel, vilket Resumé rapporterade om. I samband med att papperstidningen lades ned upphörde nämligen utgivningsbeviset att gälla för sajten, som då endast var anmäld som en databas. När saken prövades av JK blev bedömningen att Medievärlden inte föll under grundlagen.

Det här är ju extremt viktigt eftersom det handlar om huruvida Bulletins uppgiftslämnare har anonymitetsskydd eller inte – och om Bulletins skribenter är ansvariga för sina texter eller om det är utgivaren som är det. Vad tänker du om att ni nu eventuellt står utan grundlagsskydd?

– Jag tänker att det är olyckligt. Jag vill understryka att det här är något vi tar på största allvar och att vi på Bulletin åsidosätter våra meningsskiljaktigheter om annat för att få detta på plats så snart som möjligt.

På måndagen lämnade Bulletin, enligt Ivar Arpi, in en ansökan om ett utgivningsbevis.

MPRT: ”Det är en snårig lagstiftning och lurig materia”

Kerstin Morast är verksjurist på MPRT, men har inte varit inblandad i kontakten med Bulletin. Hennes bild är dock att myndigheten är försiktig med att ta ställning till huruvida de som publicerar i medier på nätet omfattas av det automatiska grundlagsskyddet eller inte.

– Om någon vänder sig till oss med frågan så kan vi informera om reglerna kring det automatiska grundlagsskyddet som omfattar vissa typer av massmedier och utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen. Men den som vill publicera på nätet måste dra sina egna slutsatser utifrån den information vi ger.

Generellt brukar dock rådet till den som är osäker vara att fundera över ett utgivningsbevis, säger hon.

– Eftersom det är JK och inte vi som har tillsyn över detta så kan vi inte svara på om en webbplats omfattas av det automatiska grundlagsskyddet eller inte. Men till de som känner sig osäkra brukar rådet vara att ansöka om ett utgivningsbevis.

Tycker du själv att det är tydligt vad som krävs för att som databas omfattas av automatiskt skydd och inte?

– Både ja och nej. Det är en snårig lagstiftning och lurig materia. Men i det här fallet skulle jag säga att Bulletin är en redaktion, men inte en redaktion för en periodisk skrift.

Finns det anledning för MPRT att se över sina rutiner och kommunikation kring dessa frågor med anledning av att den här situationen har uppstått?

– Nu vet inte jag exakt vad som har sagts och inte. Men min erfarenhet är att vi försöker att vara tydliga utifrån det uppdrag vi har.

På samma blankett som Bulletin gjorde en databasanmälan utsågs också Ivar Arpi som ansvarig utgivare. Men inte ens Kerstin Morast kan svara på vad det faktiskt betyder i dag.

– Har de en ansvarig utgivare enligt yttrandefrihetsgrundlagen? Det kan inte jag svara på så länge inte justitiekanslerns har prövat frågan.