Kampanjer kan saboteras av blufftrafik

– Det är lätt att vara för godtrogen, säger Jonas Olsen, Nordenchef på digitala videoannonseringsbolaget Yume.

Han tycker att mediebyråerna behöver ställa hårdare krav på publicister och annonsnätverk på att de får vad de betalar för.

– De flesta litar på att de får rätt siffror, utan att kräva ordentliga bevis på att trafiken är äkta. Men om det finns pengar att hämta, då finns det alltid någon som försöker sko sig.

Inom displayannonsering är blufftrafik ett välkänt fenomen.

Det finns undersökningar som visar att över hälften av all trafik på internet består av falska klick, vilket innebär att annonsörer får betala stora belopp för klick som inte är värda något.

Det handlar dels om dåligt placerade annonser, som inte exponeras för mottagaren på det sätt som annonsören förväntat sig, men även om rena bedrägerier med robotar som genererar falsk trafik.

– Förutom att öka trafiken till en sajt och generera affiliate-inkomster kan motivet vara att dränera en konkurrents marknadsbudget eller urvattna en viss typ av annonsering, säger Tomas Wahlstedt, marknadschef på it-säkerhetsföretaget Sentor.

När intresset för rörlig bild på nätet ökar, med många nya annonsörer som tidigare framför allt köpt tv-reklam, ökar risken att bli lurad även här.

Den ökade efterfrågan gör att videolandskapet breddas och blir mer komplext för annons­köparen.

Många nya aktörer ger sig in i branschen för att tjäna pengar, samtidigt som fler annonsörer köper utrymme på internationella sajter för att få bättre räckvidd på sina kampanjer.

– I USA, där blufftrafiken har fått större uppmärksamhet, är de flesta överens om att detta är ett stort problem. En liknande utveckling är att vänta även här när medvetenheten ökar, säger Tomas Wahlstedt.

De flesta mediebyråer som Dagens Media har pratat med anser sig ha relativt säkra metoder för att garantera att deras kunder inte blir lurade med falska klick.

Det handlar framför allt om att kontrollera vilka sajter man handlar på.

– Det viktigaste är att vara vaksam på internationella sajter. Man bör inte köpa placeringar på en öppen internationell annonsbörs, det är där fulmetoderna finns, säger Sara Wendle, digital projektledare på Tre Kronor.

Det finns också särskilda program, så kallade validation tools, som garanterar att annonsen är synlig och inte syns i en negativ miljö.

– De tekniska förutsättningarna finns för att garantera annonsmiljön, men det är en komplex marknad som ställer höga krav på mediebyrån, säger Sara Wendle.

Jonas Olsen på Yume anser att det inte går att utesluta bluff­trafik även på svenska sajter.

– Någon kan hacka en kod och trycka in den i en spelare även på en svensk sajt, så att en person som klickar plötsligt genererar tusentals klick som annonsören får betala för, säger han.

Yume har infört ett eget kvalitets­filter för att garantera att alla deras placeringar levererar äkta kontakter. Sajter som inte lever upp till kraven blockeras.

Systemet reagerar bland annat om någon verkar ha klickat väldigt många gånger på samma annons under väldigt kort tid.

– Vi vet ungefär hur många som brukar klicka på de sajter vi jobbar med. Om något är onormalt så säger systemet till och en fysisk person kollar vad som är problemet.

Kristina Juhlin, digitalchef på Carat, håller med om att det är viktigt att veta vem man köper av för att undvika att bli lurad.

– Vi väljer våra leverantörer noga, och följer hela tiden upp kampanjerna och ser vad som händer med aktiviteten på annonsörens hemsida.

– Istället för att bara prata exponeringar så blir det allt viktigare att mäta och följa upp hela vägen fram för att garantera kvaliteten på kommunikationen.