IAB om eprivacy-direktivet: "Recept på ekonomisk katastrof"

Nu väcks nya protester mot förslaget om en uppdatering av eprivacy-direktivet, som kanske mest är känt som cookies-direktivet.

En ny analys från IHS Markit visar att digital annonsering bidrar med 526 miljarder euro till EU:s årliga BNP, både direkt och genom tillväxten det möjliggör för EU-företag.

Men upp till hälften av den intäkten riskerar att försvinna om det uppdaterade eprivacy-direktivet går i hamn, enligt en rapport som IAB Europa har beställt.

Rapporten visar att 66 procent av de digitala annonsintäkterna är beroende av data och 90 procent av den årliga tillväxten i den digitala annonsmarknaden drivs av just data.

Enligt analysen är datadriven annonsering över 500 procent mer effektiv än annonsering utan data och är avgörande för transparensen kring vem som har sett en annons. IHS Markits analys kommer fram till att bristen på data därför skulle göra att annonsörer skulle minska sina digitala investeringar på grund av bristande transparens och effektivitet.

Vidare menar man att förslaget skulle ha allvarliga konsekvenser för Europas publicister och mediebolag. Analysen visar även att förslaget skulle slå extra hårt mot mindre oberoende publicister.

– Dessa resultat borde ge parlamentsledamöter stor anledning till oro när de ser över det föreslagna eprivacy-direktivet, säger Townsend Feehan, vd för IAB Europa, i en kommentar och fortsätter:

– Alternativet till datadriven annonsering innebär inte bara mindre riktade annonser, det innebär en halverad digital annonsmarknad. Det har enorma konsekvenser för européers upplevelse av internet, för EU:s ekonomi och för existensen av fri och balanserad media. Den senaste forskningen visar att benägenheten för att betala för onlineinnehåll helt enkelt inte existerar till en livskraftig nivå bland EU-medborgare. Att ignorera detta faktum är ett recept på ekonomisk, social och politisk katastrof.

Publicister protesterar också

Det var i januari i år som EU-kommissionen presenterade sitt förslag till en förordning som ska ersätta det så kallade eprivacy-direktivet från 2002. Direktivet reglerar bland annat hur publicister får hantera personuppgifter.  

Flera aktörer har kritiserat förslaget och i slutet av juni gick flera mediehus till gemensam protest mot förslaget. Publicister så som Finanical Times, Le Monde, Spiegel, Daily Mail, Les Echoes och The Guardian menar att en uppdatering av direktivet riskerar att skada den digitala affären. Publicisterna menar även att det riskerar att ge techjättar som Google, Apple och Facebook ytterligare grepp om annonsmarknaden.

Det som publicisterna sparkat bakut åt är främst regler om cookies, alltså de spår som användare lämnar efter sig när man besöker olika sajter.

Förslaget går bland annat ut på att kravet att sajter måste fråga besökare om de tillåter cookies försvinner. Godkännande av cookies ska istället regleras i sekretessinställningar i webbläsaren.

Publicisterna menar att det sannolikt kommer innebära att privatpersoner avböjer cookies rakt av, vilket gör att publicister går miste om den data som är totalt avgörande för den digitala affären.