Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag22.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalt

Det händer om Realtid stäms i England – juridikprofessorn reder ut

Publicerad: 9 December 2020, 12:50

”Även engelsk rätt skyddar det fria ordet om det är en korrekt och motiverad granskning”, säger juridikprofessorn Mårten Schultz till Dagens Media.

Foto: Malin Hoelstad

UPPDATERAD. En svensk affärsman hotar stämma Realtid. Men vad gäller egentligen om hotet blir allvar i England? Juridikprofessor Mårten Schultz reder ut hur det engelska regelverket fungerar – och konstaterar att maktförhållandet här inte är helt självklart.


Ämnen i artikeln:

RealtidKumlin stämmer Realtid

Dagens Media har tidigare rapporterat om hur den onlinebaserade nyhetstidningen Realtid hotas av stämning. Det efter att finanssajten publicerat en granskning av den svenska affärsmannen Svante Kumlins bolag Eco energy world, som är på väg mot börsen

Dagarna före publiceringen i slutet av oktober damp det ned ett mejl hos Realtids reportrar Per Agerman och Annelie Östlund samt den ansvariga utgivaren Camilla Jonsson.

Av innehållet framgick att Realtid hotades med stämning. Hur mycket Realtid krävs på har inte specificerats, men Eco energy world uppger att de har förlorat affärer för drygt 100 miljoner kronor på grund av publiceringen.

De senaste dagarna har organisationer som Utgivarna, Publicistklubben, SJF och Reportrar utan gränser gått ut med sitt stöd till Realtid.

Men vad gäller egentligen om Realtid stäms i England? Juridikprofessor Mårten Schultz, som också är SvD:s juridiske kommentator reder ut saken.

LÄS OCKSÅ: Realtids chefredaktör om stämningshotet: ”Inte anständigt en demokrati”

 

Så ser det engelska regelverket ut

Eftersom juridikprofessorn Mårten Schultz i dagsläget inte har tagit del av stämningsansökan kan det bli svårt att uttala sig allt för specifikt om just detta fall, säger han.

– Av det skälet vet vi inte på vilken grund Svante Kumlin avser att stämma Realtid.

Men för att Realtid ska kunna stämmas i London krävs ändå vissa grundförutsättningar, berättar Mårten Schultz. En sådan är att den engelska domstolen har jurisdiktion över det man vill få prövat.

– Då måste Svante Kumlin kunna visa att det finns en anledning till att det är en engelsk domstol som ska pröva saken. Till exempel för att han, eller det företag han företräder, har lidit skada i England.

I Sverige kan inte företag bli förtalade. Men i andra länder, till exempel Storbritannien, har företagen ett starkare skydd.

– Och det finns flera sådana exempel från England. McDonald's har till exempel använt sig av denna möjlighet.

När det väl konstaterats att det är engelsk domstol som gäller i fallet med Realtid blir nästa steg att konstatera att det också är engelsk rätt som gäller. Så måste det nämligen inte vara, berättar Mårten Schultz.

– Det är inte ovanligt att en svensk domstol tar upp ett mål men av något skäl, till exempel i en vårdnadstvist, behöver förhålla sig till andra länders lag. I detta fall utgår jag dock från att Svante Kumlin inte vill att den engelska domstolen ska förhålla sig till den svenska tryckfrihetsförordningen för då är det ingen vits att stämma.

Först när båda dessa saker konstaterats prövas stämningen enligt de engelska reglerna. Och Storbritanniens kommande utträdande ur EU kommer inte att påverka en eventuell rättsprocess, enligt Mårten Schultz.

Vad tror du om möjligheten att detta tas upp i en engelsk domstol?

– Det kan jag inte svara på. Men det jag kan säga i det här läget är ju att medieföretag inte blir skadeståndsskyldiga i engelsk rätt heller – om det handlar om en sjyst och korrekt granskning av företaget.

Däremot skyddas ekonomiska intressen i betydligt större utsträckning i England än i Sverige, bland annat när det gäller missvisande påståenden. Dessutom är skadeståndsbeloppen större.

– Pressen har inte ett lika starkt legalt skydd där som här hemma – vi har ju världens starkaste skydd. I Sverige är det extremt ovanligt att medier fälls för förtal mot människor och det går inte att fälla dem för förtal mot företag, säger han och fortsätter:

– Men med det sagt så skyddar även engelsk rätt det fria ordet om det är en korrekt och motiverad granskning.

Samtidigt, framhåller Mårten Schultz, kan hotet om stämning och kostnaden för den processen få stora konsekvenser för Realtid.

– Även om de vinner förtalsmålet kommer de ju att ha stora kostnader under den här processen.

”Även engelsk rätt skyddar det fria ordet om det är en korrekt och motiverad granskning”

 

”Maktförhållandet här är inte självklart”

Samtidigt tycker Mårten Schultz att rapporteringen kring stämningshotet mot Realtid varit allt för snäv.

– Diskussionen har förts helt och hållet utifrån Realtids problemformulering. Det man inte får glömma bort här är det andra perspektivet, nämligen att Svante Kumlin är en människa och Realtid ett företag.

Som människa har Svante Kumlin ett skydd av grundliga fri- och rättigheter, framhåller Mårten Schultz, och där ingår den mänskliga rättigheten att få sin sak prövad. Om det engelska regelverket ger honom den rätten är domstolen skyldig att ta upp det här målet.

– Så maktförhållandet här är inte självklart. Svante Kumlin är visserligen rik, men rika människor har också mänskliga rättigheter.

”Diskussionen har förts helt och hållet utifrån Realtids problemformulering”

Realtids chefredaktör Camilla Jonsson framhåller att det är hon och Realtids två reportrar som är delgivna personligen – utöver Realtid.

– Går det så långt att det blir en process i London så blir det vi som får åka dit, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker att Mårten Schultz tar ned betydelsen av det här och förminskar vad processen handlar om. Men det får stå för honom.

Att det även är de enskilda journalisterna som är delgivna personligen förändrar dock inte Mårten Schultz syn på saken.

– Den svenska modellen – med ett ansvarigt utgivarskap för pressen och etermedier – innebär att allt ansvar koncentreras till en person. Men det är en typisk svensk sak som avviker från många andra länder där journalisterna har ett personligt ansvar för sin journalistik, säger han och fortsätter:

– Men med det sagt känner jag förstås stor sympati för att det måste vara väldigt obehagligt.

Uppdaterad:

I en tidigare artikel stod det att det i dagsläget saknas en stämningsansökan. Rätt är att Mårten Schultz inte har tagit del av stämningsansökan.

 

Linnéa Kihlström

Redaktör och reporter

linnea.kihlstrom@dagensmedia.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.