Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalt

Barnen: Det bråkar vi om kring medierna

Publicerad: 26 Januari 2016, 08:26
Uppdaterad: 26 Januari 2016, 08:44

Barnen svarar själva på vilka medier som sväljer deras tid – och vad de bråkar med föräldrarna om.


Med surfplattorna och smarta mobilernas genombrott har även de små barnen blivit tunga mediekonsumenter. Enligt studien Svenskarna och internet 2015 använder 67 procent av Sveriges tvååringar internet. 32 procent gör det dagligen.

Dagens Media har tidigare berättat om hur både etablerade medieföretag, exempelvis tidskriftsförlag, och uppstickare satsar på att kapitalisera på de allra yngsta genom att ta fram skräddarsydda produkter för barn.

Många föräldrar är dock kluvna i sin inställning till hur mycket ”skärmtid” som deras små barn ska få. Nu visar en ny undersökning att det är just hur mycket tid som barnen ska få lägga på mediekonsumtion som orsakar konflikter i Sveriges familjer, snarare än själva innehållet.

Statens medieråd, vars uppdrag bland annat är att skydda barn från ”skadlig mediepåverkan”, har via en enkätundersökning med 1 597 barn mellan 9 till 18 år undersökt vad som skapar konflikter kring medieanvändningen i familjerna.

Bland nioåringarna är mängden tid som läggs på ”digitalt spelande” den vanligaste källan till konflikter med föräldrarna. 45 procent uppger att de brukar bli osams med sina föräldrar om mängden tid som läggs på digitalt spelande, som innefattar konsolspel, datorspel och spel på surfplatta/mobiltelefon.

Det är den vanligaste konfliktkälla till dess att barnet fyller 14 år. Då tar mobilanvändningen över.

 

Enligt studien ökar mängden konflikter kring medieanvändningen generellt i de familjer där föräldrarna har regler kring hur sent och hur länge barnen får använda olika medier.

– Konflikter är normala inslag i umgänget mellan föräldrar och barn. Men struntar man i att ha regler för medieanvändningen och inte heller pratar om den med barnet, så har man mediekonflikter i mycket mindre utsträckning. Konflikter är alltså inte nödvändigtvis något negativt, säger Mattias Ekman, utredare vid Statens medieråd, i ett pressmeddelande.

Studien innehåller även nya siffror över vilka medier som barnen använder mer än tre timmar per dag. Värt att notera är att siffrorna för film och tv är låga jämfört med tiden som läggs på internet samt mobil.

 

Om undersökningen

Statens medieråd har genomfört studien ”Mellan auktoritet och autonomi” genom enkäter med 1 597 barn i åldrarna 9 till 18 år och 1 697 föräldrar med barn mellan 9 och 18 år. Den fördjupades genom 30 intervjuer med 16 barn mellan 10 och 15 år och 14 föräldrar.

Här några av slutsatserna:

En majoritet av alla 9–12-åringar uppger att de har regler för hur sent de får titta på tv/film, spela spel och använda internet. Även om andelen barn som har tidsrestriktioner minskar ju äldre de blir, så har nästan en femtedel av alla 17–18-åringar regler kring hur sent de får titta på tv/film och spela digitala spel. Andelen barn som har regler och antalet konflikter minskar ju äldre barnen blir. Detta gäller samtliga medieaktiviteter. I åldersgruppen 13–16 år har bara hälften så många barn regler kring medieanvändning jämfört med barnen mellan 9 och 12 år. Den mediekonflikt som är mest beständig i relation till barns ålder rör den tid man ägnar åt mobiltelefonanvändning. Från det att barnet fyllt 15 år är tidsrelaterade konflikter om mobilanvändning vanligare än andra typer av mediekonflikter. Barn och föräldrar har betydligt oftare konflikter om tid än om innehåll. Nästan hälften av alla 9–10-åringar (45 procent) ”brukar bli osams” om tiden spelar spel. Bara 17 procent blir osams om innehållet i spelen. Det är vanligare att barn har regler kring hur sent de får använda medier, jämfört med regler för hur lång tid de får använda dem. Sannolikt beror detta på att den senare restriktionen kräver att man har någon form av kontroll över tidsåtgången och kan övervaka tidsanvändningen genom direkt övervakning eller till exempel en timer. Mobilanvändning är generellt den minst regelomgärdade medieaktiviteten. Tidsåtgången för digitalt spelande är den vanligaste konfliktkällan mellan barn och vuxna fram till dess att barnet fyller 14 år. Det finns relativt stora skillnader mellan barn med svenskfödda föräldrar och barn med utlandsfödda föräldrar avseende innehållsrelaterade konflikter. 28 procent av 9–12-åringarna med två utlandsfödda föräldrar uppger att de har konflikter avseende tv/film- innehåll. Motsvarande andel bland barn med två svenskfödda föräldrar är 10 procent. Störst skillnad mellan de olika grupperna återfinns i konflikter om vad barn gör på internet. Andelen barn som har konflikter om medieinnehåll är större i låginkomstfamiljer jämfört med höginkomstfamiljer. Störst är skillnaderna avseende vad barnet gör på mobilen, där är konflikter i låginkomstfamiljer drygt tre gånger så vanliga (13 procent) som i höginkomstfamiljer (4 procent), bland barn 9–12 år. Över hälften av alla föräldrar till barn i åldrarna 13–16 år tycker att barnet ägnar för mycket tid åt mobiltelefonen. Samtidigt anser ca 60 % av föräldrarna i samma grupp att barnet ägnar för lite tid åt läsning av böcker och tidningar. Pojkar har i högre utsträckning konflikter om digitala spel och flickor har i högre utsträckning konflikter om mobiltelefonen (även när enbart användare inkluderas).

Erik Wisterberg

erik@dagensmedia.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.