Var tredje kvinnlig journalist hotas bort från yrket

Var tredje kvinnlig ledarskribent, krönikör, chefredaktör och kommentator inom dagspressen funderar på att sluta med journalistiken helt. Och det till som en följd av alla de trakasserier de utsätts för i jobbet.

Det visar en ny studie som mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige och nätverket Klara K låtit undersökningsföretaget Kantar Sifo genomföra.

– Förra året gjorde vi på TU tillsammans med Sveriges radio en undersökning där vi tittade på skillnaden mellan män och kvinnor inom journalistiken när det kommer till trakasserier. Där kunde vi se att trakasserier är mer frekvent förekommande mot kvinnor. Nu kände vi att det var dags att börja titta på effekten av detta, vilket alltså är att allt fler kvinnliga journalister känner att det inte längre är värt att stanna i yrket – det har blivit för jobbigt, säger Jeanette Gustafsdotter, vd på TU, till Dagens Media.

Undersökningen visar att 72 procent av kvinnliga chefredaktörer, ledarskribenter, krönikörer och kommentatorer vid landets 163 dagstidningar utsatts för hot eller trakasserier under de senaste tolv månaderna. De hot som flest upplevt är hot om trakasserier på arbetsplatsen, hot om trakasserier i privatlivet och hot om sexuellt våld.

Hela 96 procent av de hotade eller trakasserade har utsatts för nedsättande kommentarer om sin publicistiska förmåga eller kompetens. 66 procent har dessutom tagit emot nedsättande kommentarer om sitt kön och 68 procent om sitt utseende.

För ungefär hälften av de utsatta har hoten och trakasserierna lett till personlig rädsla och oro.

22 procent säger i studien att hoten inneburit att de avstått från att bevaka och rapportera om vissa sakområden eller samhällsfrågor. Men också till tankar på att sluta arbeta inom journalistiken helt och hållet.

En av tre, 34 procent, menar att trakasserierna inneburit tankar på att sluta och 22 procent att hoten lett till samma tankar.

– Jag är tyvärr inte förvånad över resultatet. Den här utvecklingen har vi sett under en lång tid, så undersökningen bekräftar istället den bild jag redan har av läget. Det är såklart oerhört tråkigt att så pass många kvinnor känner sig tveksamma på om de ska fortsätta sitt jobb som journalister, säger Jeanette Gustafsdotter, och fortsätter:

– Även om hot och trakasserier med syfte att tysta alltid ytterst kommer vara ett hot mot demokratin, ser vi nu att det även börjar bli ett hot mot jämställdheten. Kvinnors röster riskerar att försvinna från debatten, vilket är väldigt olyckligt.

Vad anser du krävs för att få bukt med problemet?

– Bland annat krävs det att vi pratar öppet om det här och tar debatten, eftersom att det sätter ämnet på samhällsagendan. Det tycker jag att vi har blivit bättre på. Men jag väntar även på handling från regeringen och Alice Bah Kuhnke, som har sagt att de ska komma med en konkret handlingsplan vad gäller just hot och trakasserier mot mediehus och deras medarbetare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kom även nyligen med en rapport där de pekade på vikten av att avsätta reella resurser för att bland annat se över hot och trakasserier mot medier, men också att arbeta fram skyddsstrategier för journalister. Jag hoppas att regeringen följer dessa uppmaningar.

Något mer än hälften, 52 procent, av de utsatta menar att mängden hot och trakasserier ökat under de senaste tre åren. 54 procent menar dessutom att hotens och trakasseriernas innehåll eller uttryck blivit grövre under samma period.