Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Dagspress

Skelettkvinnan om medierna: "Jag har behandlats värre än en mördare"

Publicerad: 8 Oktober 2013, 12:09
Uppdaterad: 6 December 2015, 13:31

I dag frias 38-åriga Helena, mer känd som "skelettkvinnan", från anklagelserna om brott mot griftefriden. Men rubrikerna kommer förfölja henne livet ut. Det säger hon i en stor intervju med Dagens Media.


Det var för drygt ett år sedan som polisen grep 37-åriga Helena från Bergsjön efter ett larm om ett skott från hennes lägenhet.

Snart skulle historien dock ta en mycket makaber vändning. I Helenas lägenhet fann polisen vapen och mänskliga skelettdelar. Polisen misstänkte först mord innan man insåg att skelettdelarna beställts från nätet.

Istället kom Helena, som i allmänhetens ögon blivit känd som "skelettkvinnan", att åtalas för brott mot griftefriden och för vapenbrott.

Historien om "skelettkvinnan" har blivit en världsnyhet. I dag kom dock hovrättens besked att Helena frias från brott mot griftefriden. Därmed har hon friats från anklagelserna om nekrofili.

Det mediala intresset för "skelettkvinnan" har under dagen varit massivt, berättar Helena när Dagens Media når henne.

– Det ringer hela tiden så jag hinner inte svara på allt. Det är helt sanslöst, det går inte att beskriva, säger hon.

Hur mår du?

– Mitt liv är ödelagt och min familj har farit väldigt illa av demoniseringen av mig. Jag har förlorat alla mina vänner, min flickvän, ja allt. Jag måste börja ett helt nytt liv och hur många kan göra det när man är 38 år gammal? Det håller jag åklagare och polis ansvarig för men också medierna och de som pratar skit om mig på internet.

Vilket ansvar har medierna i det här menar du?

– Det är ju tidningsrubrikerna som driver folk. När det står saker i tidningarna tror folk på det. Men eftersom att det bara fanns åklagarens och polisens uppgifter att gå på tycker jag att det kan ursäkta mediernas beteende något, säger hon och fortsätter:

– Men exploateringen av det hela tycker jag ändå övergår alla acceptabla gränser. Medierna har väl ett visst socialt ansvar för att den utpekade människan måste kunna leva ett liv. Tänk på att maxstraffet för det jag åtalats för är två år. Ändå har jag blivit behandlad värre än en mördare. Folk som våldtar tvååriga barn får värdigare behandling än jag.

Trots kritiken vill Helena dock inte skuldbelägga medierna för mycket.

– I huvudsak anklagar jag åklagaren för det som hänt. Det var hon som höll i presskonferensen och ljög folk rakt upp i ansiktet. Jag sitter inte och är arg på medierna. De har gjort sitt jobb.

Hon tycker också att medierna har tagit sitt ansvar.

– När jag själv fick komma ut och prata om det här vände medierna helt och hållet till min fördel eftersom att alla förstår att det här är ett rättsövergrepp. Medierna har varit min viktigaste megafon för att få ut sanningen och jag är glad och stolt över att de helvände, säger hon och fortsätter:

– I efterhand är jag imponerad över dem, även om de först gick på åklagarens linje. Men vad hade de annars att gå på? Medierna har inte heller hängt ut min familj och de har försökt hålla sig sakliga. Sakligheten har funnits där, den har bara visat sig vara falsk.

Hur kändes det när du såg rubrikerna där du kallas för "skelettkvinnan" första gången?

– När jag satt i häktet och såg att de använde ordet på tv så sa jag till häktespersonalen att jag vet att jag är mager men att det här faktiskt är lite mobbning.

Varför tror du att ditt fall har blivit så uppmärksammat?

– Anklagelserna mot mig är av en sådan natur att de bara kommer en gång var 10-20 år i hela världen. Det blir ju världsrubriker bara det. Men först och främst handlar det om att jag är kvinna. Hade jag varit en man hade det inte alls blivit samma sak.

Är du överraskad över hovrättens beslut?

– Nej, jag visste att det skulle bli så här. Jag var helt säker på det. Annars skulle jag ha överklagat det till HD och de skulle gärna vilja bita tag i det här benet. Det enda misstag jag har begått har jag fällts för. Jag erkänner mitt vapenbrott och tar ansvar för det, därför överklagade jag och min advokat inte den domen. Och att jag behöver vård för min missbruksproblematik står jag för.

Hur har det här påverkat dig?

– Det här kommer förfölja mig för resten av mitt liv. Jag är homosexuell och när jag går på gayställen vet alla vem jag är. Tack vare rubrikerna har jag svårt att träffa någon som jag skulle vilja. Jag måste ju byta personnummer och allt. Jag vill inte vara den här kändisen, eller ökändisen om man ska kalla det så. Jag vill bara vara en normal människa som jag faktiskt är, säger hon och tillägger:

– En normal människa med väldigt mycket hobbies.

Vad har du för andra hobbies förutom skelett?

– Oj, gud ja. Första världskrigets tyska militäruniformer, moderna vapensystem, Sovjetunionen, kläder, bronsåldern, rättsmedicin, sexologi och arkeologi bland annat. En annan hobby som jag brinner speciellt för är hur Brandenburg blev det tyska imperiet.

Jag såg att du ska få tillbaka dina skelett nu, vad ska du göra med dem?

– Jag ska lägga dem i Willys-påsar och kartonger i mitt dolda utrymme. Där får de ligga tills jag blir intresserad av osteologi (läran om ryggradsdjurens skelett, reds anm.) igen. Just nu står det ganska långt ner på listan över mina hobbies.

Vart köper man egentligen ett skelett?

– Man kan köpa dem på exempelvis Ebay och Boneroom.com. Det finns många legitima butiker som säljer sådana här varor i USA.

Vad vill du göra med ditt eget skelett när du dör?

– Vem som helst kan få det. Fast enligt svensk lagstiftning får man inte donera sitt skelett till civilpersoner.

Dante Thomsen

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.