Skarp könskritik mot Årets bild - bara fyra kvinnor nominerade

– Jag tycker att det är ganska sorgligt, säger Expressens bildchef Karolina Westerdahl.

Kritiken lät sig inte vänta på sig när Stora Journalistpriset presenterade nomineringarna till fjolårets pris i höstas. Av 16 nominerade var endast två kvinnor. "Sverige 2015 borde kunna bättre" skrev Jessica Schedvin, chefredaktör för Makthavare.se på Twitter.

Bristen på kvinnor bland de nominerade fick även tidskriften Feministiskt Perspektiv att instifta ett eget pris, "Stora Feministpriset". "Vi vill kompensera för dessa prishaverier vi ser", sa chefredaktören Anna-Klara Bratt, då till Dagens Media.

Nu är det dags för ännu ett prishaveri.

När Årets bild, Sveriges största och mest prestigefyllda fotograftävling, häromdagen presenterade 2016 års nomineringar radades återigen man efter man efter man upp.

Av totalt 29 nominerade fotografer var endast 4 kvinnor.

– Det är jätteilla, speciellt i svallvågorna efter haveriet med Stora Journalistpriset, säger Expressens redaktionschef, Magnus Alselind, till Dagens Media.

I ett inlägg på sin blogg skriver han att "det är svårt att glädjas fullt ut" trots att tre av tidningens fotografer har nominerats.

Årets bilds styrelseordförande, Alex Ljungdahl, håller med om att det är tråkigt.

– Men man måste ta hänsyn till att det faktiskt är betydligt fler män än kvinnor som skickar in bidrag. Jag är övertygad om att det hade synts om det var lika många män och kvinnor som skickade in, säger han.

Skyller på skev fördelning på redaktionerna

Enligt Alex Ljungdahl så var runt 30 procent av årets inskickade bidrag foton tagna av kvinnor och det återspeglas i nomineringslistan. Problemet ligger inte främst hos Årets bild, anser Ljungdahl. Snarare är det fördelningen mellan män och kvinnor på redaktionerna som är skev.

Expressens bildchef, Karolina Westerdahl, tycker att det är "sorgligt" att så få kvinnor är nominerade. Hon menar att det främst är de stora redaktionerna som bär ansvaret för att nomineringarna ser ut som de gör.

– Det är vi som har råd att skicka ut folk på den här typen av uppdrag. Vi måste tänka mer på vilka vi skickar ut, säger hon.

Tre personer styr

Årets bild-juryn består av tre personer. I år var intresset för tävlingen rekordstort och juryn har gått igenom 4 964 bilder. I nomineringsprocessen får juryn se varje bild i tre sekunder innan de måste bestämma sig om den går vidare eller inte. Juryn får inte se någon information om bilden, till exempel vilken fotograf som tagit den.

– Så det blir fel att skylla på juryn, de har ingen aning om vem som tagit bilden. Och att säga att man kan se om en bild är tagen av en man eller kvinna tycker jag är väldigt dömande, säger Alex Ljungdal.

Men Magnus Alselind, Expressens redaktionschef, tycker att Årets bild-juryn är såpass kompetent att den borde kunna känna igen bilderna och vem som tagit dem.

– Den här juryn har naturligtvis koll på olika typer av bildspråk och vem som har varit var någonstans.