Samdistribution, hållbart papper och mindre plast – så ska tidningarna minska sitt klimatavtryck

Två av Sveriges absolut största mediehus – Schibsted och Bonnier News – jobbar mot både långsiktiga och kortsiktiga mål för att halvera sitt klimatavtryck till 2030. Samtidigt är mediehusens huvudprodukt – det vill säga tryck och distribution av tidningar – något som bidrar till störst klimatpåverkan. Inom dessa områden arbetar Schibsted och Bonnier News flitigt med att reducera avtrycket genom att exempelvis samdistribuera kvällstidningarna och morgontidningarna, använda mer hållbart papper och dra ned på inplastade exemplar. 

Läs mer om hur Bonnier News och Schibsted arbetar med att reducera sin klimatpåverkan under respektive mellanrubrik. 

Bonnier News: ”Största avtryck inom tryck och distribution” 

När Dagens Media intervjuade Bonnier News Lotta Edling, publicistisk direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor, för snart två år sedan var mediehuset i full gång med att utreda hur de kan mäta sitt totala klimatavtryck. Numera är man i hamn med det arbetet och har siffror över bolagets klimatpåverkan för 2019 och 2020. Nu i januari ska Bonnier News räkna ut klimatavtrycket för 2021. 

– Mätningen är ett viktigt verktyg för att vi på ett jämförbart sätt ska se hur vi reducerar vårt klimatavtryck övertid, säger Lotta Edling och fortsätter:

– För oss är hållbarhet mycket mer än miljö. Vår journalistik och försvarandet av det fria ordet är vårt absolut viktigaste bidrag till att ett hållbart samhälle – och även en bärande del i Bonnier News vision. Med det sagt är även miljö- och resurseffektivitet ett prioriterat område i vår dagliga verksamhet. Här har vi rört oss snabbt framåt det senaste året och har idag en väldigt god uppfattning om vårt klimatavtryck. Vi ser också att det har gått ned mellan 2019 och 2020 och det kommer fortsätta att gå ned under 2021. 

Dessutom har Bonnier News gått med i Science Based Targets, ett internationellt forskningsbaserat initiativ som syftar till att reducera klimatavtrycket i linje med Parisavtalet. Det innebär att Bonnier News har skrivit upp sig på att halvera sitt klimatavtryck till 2030, vilket också är mediehusets övergripande klimatmål. 

– Man måste ha gått igenom vissa stadier för att bli godkänd av Science Based Targets och det beskedet fick vi precis innan jul. 

När ni nu har räknat på ert klimatavtryck, vad är största boven i dramat?

– Generellt har mediebolag som ger ut papperstidningar sitt största avtryck inom tryck och distribution och de verksamheterna står även hos oss för största delen av vårt totala avtryck. Här jobbar vi väldigt aktivt och medvetet både i de bolag som vi äger och gentemot våra leverantörer. 

Lotta Edling säger att de exempelvis numera köper en högre andel papper av Stora Enso och Holmen som har en papperskvalitetsmix med lägre klimatavtryck per ton än SCA.

– Dessutom har de (Stora Enso och Holmen reds. anm.) förbundit sig till Science Based Target, säger Lotta Edling.

Exakt hur pandemin har påverkat Bonnier News klimatavtryck är svårt att avgöra, säger Lotta Edling, men resandet med flyg – som är den resform som släpper ut mest – har inte alltför förvånande minskat. 

– Men redan 2019 såg vi en rejäl minskning av flygresor på grund av en ökad medvetenhet. Under 2020 och även 2021 har resandet sjunkit markant, framför allt när det kommer till flyg, på grund av pandemin, säger Lotta Edling och fortsätter:

– Vi räknar med att det kommer bli ett ökat klimatavtryck när resandet kommer i gång igen. Men vi tror inte att det kommer tillbaka till de nivåer som var innan eftersom vi under pandemin lärt oss använda tekniken smartare och eftersom miljömedvetenheten överlag har ökat. 

Bonnier News ska halvera sitt klimatavtryck till 2030, finns det några andra konkreta mål?

– Utöver tryckverksamheten är distributionen också en verksamhet som är klimatavtrycksintensiv hos oss. Där har vi ett strategiskt mål att vara fossilfria i transportnätet till 2025. Där gjorde vi under 2021 en stor förändring då vi under våren lade om distributionen för Expressen. 

Både Expressen, men även Aftonbladet, distribueras sedan knappt ett år tillbaka med morgontidningarna. Det innebär givetvis minskade kostnader för tidningarna men det påverkar även koldioxidutsläppet. Enligt egna beräkningar minskar samkörningen belastningen på miljön med omkring 3 000 mil per dygn eller 1 miljon mil om året. 

– Vi arbetar även med att elektrifiera vår övriga fordonsflotta så som poolbilar, framför allt inom Bonnier News Local, och de tjänster- och förmånsbilar som finns, säger Lotta Edling och fortsätter:

– Vi jobbar också aktivt med att utnyttja befintlig infrastruktur inom produktion och distribution maximalt, det vill säga öka ”fyllnadsgraden” i våra anläggningar och distributionskedjor ökar, för att använda de produktionsresurser vi har på ett mer klimateffektivt sätt.

Samtidigt säger Lotta Edling att hon under det senaste halvåret har märkt av ökade krav och frågor från annonsörer kopplat till just klimatpåverkan. 

– Både annonsörer och mediebyråer ställer, i samband med att de köper kampanjer hos oss, frågor och ber att få veta hur vi jobbar med hållbarhet. Det känns som en väldigt sund trend. Det är också väldigt spännande att se hur vi, på samma sätt som vi ställer krav på våra samarbetspartner och leverantörer, får motsvarande tryck på oss. Det är otroligt häftigt att se att mediebranschen som helhet verkligen rör sig framåt. 

LÄS OCKSÅ: Så går kvällstidningarnas prenumerationsaffär

Schibsted: ”Vi måste bli bättre på att utbilda”

På Schibsted finns det en hållbarhetschef för hela Schibsted Group, Britt Nilsen, vars arbete utgår från Oslo. Utöver det har mediehuset också en chef över hållbarhet och affärsutveckling, Markus Ahlberg, som sitter i Stockholm och har ett särskilt ansvar för Sverige. Britt Nilsen är civilekonom i grunden, men har läst” ​​Business Sustainability Management” på Cambridge University. Markus Ahlberg å sin sida har en master i ”Business Management, Marketing and Related Support Services” från Stockholms universitet och många års erfarenhet av hållbarhetsarbete.

På Schibsted är hållbarhetsfrågan av stor vikt och arbetet för att minska klimatavtrycket är ständigt pågående. Mellan 2019 och 2020 reducerade mediehuset sina utsläpp med 13 procent, enligt hållbarhetsrapporten för 2020, vilken för första gången även innehåller utsläppen från de digitala tidningarna.

Några av Schibsteds mål för 2020 var att identifiera materiella energiförbrukningsaktiviteter och hur man kan öka energieffektiviteten i dessa, förbättra effektiviteten i tryckverksamheten för att minska energiförbrukningen och definiera en plan för hur mediehuset – precis som Bonnier – under 2021–2030 ska nå Science Based Targets-målen för utsläpps- och energiminskning: det vill säga halvera sitt klimatavtryck till 2030.

Och det har gått framåt på flera håll de senaste åren. Under 2020 fortsatte Schibsted att minska energianvändandet samt reducera sin klimatpåverkan med 16 procent, enligt förra årets hållbarhetsrapport, vilket ligger i linje med målet för 2030. Samtidigt gav de förändringar som gjordes inom tryckeriverksamheten effekt, och utsläppen per levererad enhet inom distributionsnätet minskade.

Vad gäller hållbarhetsmålen framåt har Schibsted satt upp ett antal mer långsiktiga. Förutom en halvering av klimatavtrycket till 2030 ska de nå nettonollutsläpp till 2050. Till 2030 ska mediehuset även ha säkerställt cirkulär och miljövänlig materialanvändning i hela sin värdekedja.

När det kommer till de specifika målen för 2021 var några av dem att Schibsted skulle implementera en handlingsplan som syftar till att minska utsläppen i hela den digitala värdekedjan och utföra en riskanalys i linje med FSB:s TCFD-ramverk. Dessutom var ambitionen för året att initiera en dialog med leverantörer om hållbart framställt papper och tryckeritjänster, inleda ett projekt vars syfte är att minska den miljöpåverkan som orsakas av elektronisk utrustning, minska användningen av plast i distributionen av tidningar i Norge med 90 procent till 2022 samt implementera en dataanalys för att minska antalet tryckta tidningar för tillfällig försäljning.

Exakt hur det har gått samt hur Schibsteds klimatavtryck för 2021 har sett ut är inte klart än utan kommer att framgå av den hållbarhetsrapport som publiceras tillsammans med årsredovisningen den 8 april i år. Klart är dock att Schibsted, för andra året i rad, nått toppen av PWC:s klimatindex över de få bolag på Oslobörsen som har lyckats minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet.

Men även om mycket görs på hållbarhetsområdet så finns det flera områden där Schibsted behöver växla upp, säger Markus Ahlberg.

 – Vi måste bli bättre på att utbilda chefer och alla medarbetare att hållbarhet innebär att världen förändras och hur det kommer att bidra till nya affärsmöjligheter för Schibsted. Vi har en expansiv tillväxtagenda i Schibsted och det är vårt ansvar att växa ekonomiskt samtidigt som vi maximerar den positiva effekten vi har på samhälle och miljö.

En diskussion som har förts i branschen är vilket ansvar mediehusen har för att hjälpa annonsörerna att mäta deras klimatavtryck på köpta kampanjer. Men enligt Schibsted är den energiförbrukning som genereras av visning av annonser inte väsentlig om man ser på hela bolagets utsläpp. Det säger Markus Ahlberg och hänvisar till University of Bristols Dimpact-projekt samt Schibsteds egen klimatdata för 2020.

– Gällande miljöpåverkan av produkterna som annonseras och som eventuellt konsumeras så finns i dag inga tekniska möjligheter att mäta detta. Men detta är en utveckling som vi löpande följer för att i framtiden bli medvetna om den indirekta påverkan som annonsering kan bidra till – både positiv och negativ.