S-veteranens förslag: Tredubbla presstödet

Förre socialministern och chefredaktören på Malmötidningen Arbetet Lars Engqvist pläderade nyligen, ihop med de tidigare tidningscheferna Mats Svegfors och Thomas Grahl, för ett utbyggt generellt presstöd för att stärka nyhetsmedier i hela landet.

Nu kopplar han finansieringen av stödet till den motion om en likvärdig beskattning av medier som 15 socialdemokrater lagt till höstriksdagen och som Dagens Media förra veckan berättat om.

”Demokratin kräver en stark ”tredje statsmakt”, skriver Lars Engqvist i Aktuellt i Politikens ledare. ”Därför är det nödvändigt att slå vakt om en oberoende public service. Men också att bygga ut det nuvarande presstödet till ett offentligt stöd till all dagstidningsjournalistik (oavsett distributionsform) som lever upp till vissa fastställda kriterier, exempelvis redaktionell närvaro utanför utgivningsorten.

För att ett sådant stöd ska ha någon reell betydelse måste det handla om väsentligt mer än de cirka 600 miljoner som nu går ut i presstöd, sannolikt det tredubbla beloppet.”

Det nuvarande selektiva presstödet är i år 622 miljoner kronor och har visat sig otillräckligt när nya uppgifter som innovationsstöd och ”vita fläckar”-stöd tillkommit samtidigt som stora förstatidningar som GP beviljats stöd enligt det ålderstigna regelverket.

För att exemplifiera den tuffa strukturomvandling dagspressen genomlider har Lars Engqvist räknat sidor i två nummer av DN samma oktobersöndag 1990 och i år:

”1990-talets DN var således 2,5 gånger så omfattande som dagens tidning. Annonsutrymmet var 4,5 gånger större, det redaktionella utrymmet 1,5 gånger. På tre årtionden har Dagens Nyheters papperstidning således förlorat mer än 75 procent av sina annonser. Tidningens digitala annonsintäkter har inte på långt när kompenserat förlusten” skriver han.

Han konstaterar att dagspressen förlorat 2,1 miljarder i pappersannonser på fem år, men bara tagit in 550 miljoner kronor i digitala annonsintäkter.

Någon ljusning är inte i sikte, bedömer Lars Engqvist, och påtalar att prishöjningarna på prenumerationer sänkt upplagor och skapat klasskiktning i tidningsläsandet.

”Den sekelgamla symbiosen mellan nyhetsjournalistik och kommersiell annonsering har upplösts”, skriver han och visar på ett generellt stöd som vägen till ”en nyhetsförmedling, som bygger på traditionella journalistiska principer om sanningssökande, granskning av makten, faktakontroll, källkritik och källskydd och är avgörande för demokratins överlevnad”.