Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Dagspress

"Positiva nyheter engagerar mer"

Publicerad: 20 februari 2012, 13:55
Uppdaterad: 6 december 2015, 14:32

Danska forskaren Cathrine Gyldensted vill slå hål på den gamla sanningen att dåliga nyheter är bra nyheter. ”Fler läsare skulle vara beredda att betala om de läste artiklar som inger hopp eller ser inslag som är positiva”, säger Cathrine Gyldensted till videnskap.dk.


I hennes studie, Innovating News Journalism through positive Psychology, gjorde de negativa nyheterna läsarna oengagerade och fick dem att inte vilja läsa mer.

– Jag kräver inte mer "katten kom ner från trädet-historier", men en mer nyanserad bild av artiklarna. Även om en historia har en konflikt, behöver det inte vara negativt. Fokus bör ligga på lösningar snarare än skillnader, säger Cathrine Gyldensted till danska vetenskapstidningen videnskap.dk.

710 personer fick läsa igenom sex artiklar om besparingar inom ett amerikanskt soppkök, en berättelse från verkligheten. Cathrine Gyldensted utgick ifrån en klassisk version och gjorde sedan fem nya varianter på artikeln, en del mer positiva och andra mer negativa.

Mellan varje artikel fick deltagarna beskriva sina känslor.

– Vi kan dra slutsatsen att den klassiska nyhetsrapportering har en betydande känslomässig påverkan på läsare där negativa känslor växer och positiva känslor vacklar, skriver Cathrine Gyldensted.

Hon har själv erfarenheter från journalistiken med elva år som nyhetsreporter och korrespondent. Men den negativa stämningen gjorde att hon brände ut sig och tappade arbetsglädjen, enligt videnskap.dk.

I studien diskuterar hon även hur arbetsmiljön kan påverka nyhetsarbetet.

– Jag är inte ensam om att vara kritisk till den destruktiva riktningen vårt yrke har tagit, skriver hon.

Negativa känslor drabbar oss hårdare än positiva. En etablerad teori är att det krävs tre positiva saker för att väga upp en negativ.

Anledningen till att en majoritet av nyhetsrapporteringen är negativ är enligt Cathrine Gyldensted gammal tradition. Journalistikens guldår med bland annat Watergateavslöjandet och ljugande tjänstemän under 70-talet tror hon haft en djup negativ inverkan på journalisters förmåga att förnya journalistiken.

Hon menar att hyllningen av Watergate-skandalen satte en standard att all rapportering ska vara kritisk och att det skapades en misstro mot auktoriteter.

Hennes förhoppning är att studien ska bli startskottet för en debatt om nyhetsrapporteringens känslomässiga inverkan på de som tar emot nyheterna.

Mer om studien

Gemensamt för de 710 var att alla var engelskspråkiga nyhetskonsumenter (187 amerikanare, 486 indier, och 58 övriga länder). Betydligt fler män än kvinnor deltog i studien, 408 män mot 298 kvinnor (och 4 odefinierade).

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.