Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Dagspress

PO om "Julia Caesar"-debatten: "Kan vara försvarligt att avslöja vem det handlar om"

Publicerad: 3 September 2015, 10:47
Uppdaterad: 2 Mars 2016, 10:07

Det talar för att Expressens publicering av "Julia Caesars" identitet skulle frias vid en kommande prövning.


Det var i går som Expressen valde att publicera identiteten på kvinnan bakom pseudonymen "Julia Caesar”.

Ett beslut som senare kritiserades av Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén.

– I de högerextrema kretsarna har man för vana att publicera namn på allt och alla. Man vill tala om vilken etnicitet brottslingar har, publicera namn och bild på ännu icke dömda personer, man bryter kontinuerligt mot de pressetiska reglerna. Att då publicera namnet på ”Julia Caesar” är att gå i den riktning som de själva stakar ut. Det känns fel. Vi ska hålla oss för goda för det. Vi i de grundlagsskyddade medierna har ett ansvar att stå emot, säger han till den egna tidningen.

Saken debatterades även i morse i SVT:s Gomorron Sverige.

Allmänhetens Pressombudsman, PO, Ola Sigvardsson är den som kommer att få hantera en eventuell anmälan mot Expressen från "Julia Caesar".

Hanteringen av anmälningar är sekretessbelagd, så Ola Sigvardsson kan inte berätta om någon namnpublicering av ”Julia Caesars” identitet har anmälts.

– Den som kan ge offentlighet åt en anmälan är den som har gjort anmälan. Det är för att anmälaren inte ska utsättas för någon press under prövningstiden, säger Ola Sigvardsson.

Han vill heller inte uttala sig specifikt om Expressens publicering, eftersom den vid en eventuell anmälan kan landa på hans bord för bedömning.

Dock deltar Ola Sigvardsson gärna i en principiell diskussion kring namnpubliceringar.

Kärnan i diskussionen kan kokas ned till en fråga: bör man som anonym skribent på nätet vara beredd på att ens namn kan avslöjas av etablerade medier?

– Det finns ingen juridisk rätt att vara anonym på nätet, konstaterar Ola Sigvardsson.

I de pressetiska reglerna, som är till för att ge ”den enskilde ett skydd mot publicitetsskador utöver det som lagen erbjuder” finns dock en regel som handlar just om namnpublicering.

”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges”, heter det.

– Man kan mycket väl tillämpa den regeln. I de allra flesta fall är det inte försvarligt att avslöja någon som är anonym på nätet. Till exempel finns det många som går ut på nätet och anonymt berättar om sig själva och exempelvis sin psykiska hälsa. Det finns inget skäl att avslöja vem det är, säger Ola Sigvardsson.

Kärnfrågan är när identiteten på en anonym aktör på nätet kan anses ha ”ett uppenbart allmänintresse”, som är något mer än en allmän nyfikenhet.

Att anonymt sprida hat, hot eller att hetsa mot etniska och religiösa minoriteter i stor skala kan motivera en namnpublicering, enligt PO.

– Det finns exempel på när personer träder fram på offentliga arenor med mycket starka kontroversiella åsikter eller angriper folk. Då kan det vara försvarligt att andra avslöjar vem det handlar om, säger Ola Sigvardsson.

I december 2013 publicerade Expressen, i samarbete med Researchgruppen, identiteten på anonyma användare som skrivit en stor mängd rasistiska och hatiska kommentarer på sajter som Avpixlat.

Det handlade om SD-politiker, men även om privatpersoner utan politiska uppdrag. En av de namngivna privatpersonerna PO-anmälde Expressen och framförde bland annat att tidningen till och med anonymiserar grova mördare, men att han hade hängts ut.

Både PO och Pressens Opinionsnämnd, PON, (som prövade fallet efter överklagan) friade.

”Att använda nätets möjlighet till anonymitet för att hota, skrämma och sprida fördomar har emellertid inte något samhälleligt värde, utan får snarare ses som ett missbruk av yttrandefriheten. Då denna företeelse ökat i omfattning kan det ur ett pressetiskt perspektiv anses som rimligt att en tidning avslöjar personer som systematiskt ägnar sig åt näthat”, skrev PO i sin bedömning.

Sammantaget menade PO att anmälarens val att gå ut på en offentlig arena med starkt kontroversiella politiska åsikter var grund för att Expressen gjorde rätt i att publicera identiteten. 

”Det är ett agerande som gör det försvarligt att såväl återge anmälarens åsikter som avslöja hans identitet”, skrev PO i sitt yttrande som senare fick stöd av PON.

Sett till det beslutet ter det sig osannolikt att publiceringen av identiteten på den kvinnliga ex-journalisten bakom ”Julia Caesar” skulle fällas vid en prövning.

– Det rör sig i samma område. Men varje ärande har sina egna förutsättningar, och det finns inget prejudicerande i PON:s beslut, säger Ola Sigvardsson.

”Julia Caesar” har bland annat skrivit att den ”massiva invandringen från låg-IQ-länder i tredje världen” för all framtid förändrar ”mottagarländernas genomsnittliga IQ”. Enligt Expressen är ”Julia Caesar” en av de mest flitiga och inflytelserika skribenterna på de stora hatsajterna.

LÄS ÄVEN:

Erik Wisterberg

erik@dagensmedia.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.