Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Dagspress

Ja till kritiserad lagändring som kan påverka journalisters utrikesbevakning

Publicerad: 16 november 2022, 15:22

Foto: Fredrik Sandberg /TT

Riksdagen röstade ja till en grundlagsändring som kritiker menar kan påverka svenska mediers utrikesbevakning negativt.

Ämnen i artikeln:

JournalistförbundetUlrika HyllertToppnyheter förmiddag

Hanna Frick

hanna.frick@dagensmedia.se


Under onsdagen röstade riksdagen ja till en grundlagsändring om utlandsspioneri. 

Grundlagsändringen syftar till att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, som till exempel Nato, FN och EU. Lagändringarna innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Utlandsspioneri kriminaliseras också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Det blir exempelvis straffbart att röja en uppgift som ”är ägnat att medföra allvarligt men för” Sveriges förhållande till andra stater och mellanfolkliga organisationer. Dessutom blir det straffbart att lämna uppgifter som kan skada relationen till andra stater.

Ändringen har väckt kraftig kritik från flera håll, inte minst från publicister, då kritiker menar att detta kan få negativa konsekvenser för svenska mediers utrikesbevakning. Det finns en oro kring att ändringen både kan göra det svårare för journalister att rapportera om Sveriges internationella samarbeten samt göra det svårare för journalister att upprätthålla meddelarskyddet. 

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är en av de som är kritiska.

– Den största risken är att uppgifter om missförhållanden inte kommer medier till del överhuvudtaget, vilket gör att det finns rapportering som inte skulle bli av, sade hon till Sveriges Radio i början av november. 

Lagändringen kommer med en slags ”ventil” som går ut på att en gärning inte är brottslig om den är ”försvarlig”. Men exakt vad som är ”försvarligt” eller inte är oklart. 

Även tryckfrihetsexperten Nils Funcke, är kritisk till lagändringen och har bland annat ifrågasatt behovet av den och för DN påpekat att den så kallade ”ventilen” är luddig eftersom det är upp till domstolarna att bedöma vad som är ”försvarligt”. 

Mårten Schultz, juridikprofessor och Svenska Dagbladets mediekommentator, har också skrivit kritiskt inför lagändringen och i SvD lyft att det ”utgör en långtgående inskränkning av yttrandefriheten”.

För att kunna ändra i grundlagen krävs det att riksdagen fattar två likadana beslut med ett val emellan, vilket alltså nu har skett. 

Lagändringen stöds av samtliga riksdagspartier förutom V och MP. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. 

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev