Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Logga in


Dagspress

Expressen vill bli public service

Publicerad: 23 Maj 2019, 05:44

Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen.

Foto: Janne Næss

Efter Dagens Medias avslöjande tidigare i veckan om SVT:s miss att inte direktsända den stora EU-debatten från Bryssel så har kritiken mot public service tilltagit i styrka. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson säger nu till Dagens Media att han gärna enligt dansk modell tar hand om en del av public service-uppdraget.


Ämnen i artikeln:

SVTThomas MattssonExpressenPublic serviceJan Scherman

Dagens Medias siffror som lämnats ut av SVT visade att SVT:s bevakning av EU-valet med totalt 15 sändningstimmar överträffas av satsningen på Eurovision och Mellon som noterar 18,5 timmar. Den största satsningen både ekonomiskt och i antal sända timmar är Ishockey-VM med hela 135 timmar.

LÄS ÄVEN: SVT bemöter kritiken 

Den missade EBU-debatten sändes av 130 länder inom EBU, European Broadcasting Union, en slags internationell paraplyorganisation för public service. Men nu påpekar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att också Expressen direktsände debatten och även hade reportrar på plats i Bryssel. Expressens direktsändning började 20.30 och slutade 23.15 med både försnack och kommentarer efter själva debatten. SVT sände debatten först dagen efter i programmet Forum.

– Man kan förstås diskutera om underhållningsprogram om feta hundar eller människor som gifter sig vid första ögonkastet är vad public service ska lägga sina skattepengar på, säger Thomas Mattsson.

Men han tillägger också mot bakgrund av hårdare krav på politisk styrning av public service, från framför allt SD:

– Jag tycker inte att SVT, SR och UR ska detaljregleras och jag tror inte mediemångfalden ökar med ett smalare public service som högerpolitiker tvingat fram med ideologiska motiv.

Däremot öppnar nu Thomas Mattson upp för en Sverige ny diskussion om public service. Det handlar om uppdraget att med någon form av samhälleliga riktlinjer och med möjligheter att ta del av den nya public service-skatt enbart ska gäller SVT, SR och UR. Eller om fler medieföretag kan vara med och tävla om de omkring 8,5 miljarder kronor om året som den nya public service-skatten inbringar. 

– I England finns ju privatägda tv-kanaler som betecknas som public service och i Danmark har det diskuterats att sälja ut TV2, så jag tror absolut att nyhetskanaler som Expressen TV och Di TV skulle kunna fullgöra vissa public service-åtaganden som komplement till andra aktörer för att skapa ett större utbud av exempelvis samhällsjournalistik, säger Thomas Mattsson.

Detta nya utspel kommer med all säkerhet elda på den pågående debatten.  

När flera privata medieaktörer 2015 tillsatte en egen public service-kommission med bland andra både Bonnier och Schibsted så konstaterades i deras rapport att det är en otidsenlig utgångspunkt att definiera public service-journalistik som något som kopplas till specifika företag – läs SVT, SR och UR. 

Den gången skapade detta ingen diskussion. Förmodligen för att den privata public service-kommissionens förslag framför allt handlade om krav på rationaliseringar av public service-företagen och att dessa pengar skulle fonderas med möjligheter för privata mediebolag att ta del av. Förslaget rann ut i sanden.

Nu är läget annorlunda och det finns ett växande politiskt tryck mot public service där huvudangreppen handlar om att kritikerna tycker att public service har för stora resurser, kommersialiserar sitt utbud och att en del av rapporteringen är vänstervriden. Det finns också i Europa flera länder, som genom beslut skurit ner resurserna för public service och ökat styrningen. Det gäller inte bara Ungern och Polen, utan också Danmark.

När den danska regeringen för ett år sedan presenterade långtgående nedskärningar av Danmarks Radio, DR, med nedläggning av flera radio- och tv-kanaler så parades det också av kraftfull ökning av anslagen till en fond som delar ut pengar till privata mediebolag som ska göra public service bl.a inom områden som drama och dokumentärer. Den så kallade Public Service-puljen, Public Service-potten, hade tidigare 60 miljoner, men beloppet mångdubblas till mer än 300 miljoner kronor. Danmarks regering vill därutöver ge resurser till en helt ny dansk TV-kanal för ”kultur och folkupplysning”, där privata medier ska kunna sända sina program. Blir denna danska skalle mot public service också en svensk modell?                                                                                

Jan Scherman

Diversearbetare inom media

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Missa ingenting från Dagens Media! Prenumerera på vårt nyhetsbrev helt gratis!

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.