Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Just nu kan du uppleva tekniska problem på dagensmedia.se. Vi jobbar för fullt med att åtgärda dessa!

Dagspress

Erik Wisterberg: ”Schibsteds glada kvartalsrapport visar vidden av branschens kris”

Publicerad: 2 November 2015, 13:21
Uppdaterad: 19 Januari 2016, 16:05

ANALYS: Schibsteds kvartalsrapport. Det tunga beroendet av printintäkter borde vara en väckarklocka för resten av tidningsbranschen, skriver Dagens Medias Erik Wisterberg.


Ämnen i artikeln:

Erik WisterbergAftonbladet

”Förklaringen till vårt resultat är vår starka utveckling online med en intäktstillväxt på 15 procent under kvartalet. I augusti når Aftonbladet en totalräckvidd på 3 445 000 användare varje dag. Det befäster vår position som Sveriges primära nyhetskälla online”.

Det var Aftonbladets publisher Jan Helins kommentar till ägaren Schibsteds rapport, som släpptes i fredags. En rapport som vid första anblicken var positiv läsning – då både Svenska Dagbladet och Aftonbladet ökade sitt resultat.

Du kan läsa om det hos Dagens Media, Resumé och Medievärlden.

I sin blogg skriver Jan Helin också att Aftonbladets position som ”Sveriges primära nyhetskälla” är central för ”hela Schibsted Sveriges digitala ekosystem”.

Det har han rätt i. Aftonbladets position är unik. Som affärscase är Aftonbladet extra intressant på grund av tidningens storlek och hårda digitala satsning. ”Först in i framtiden”, heter det.

Aftonbladet, som lanserade sin första webbsajt för 21 år sedan, når över fem miljoner unika webbläsare per vecka via desktopsajten. I mobilen når Aftonbladet vissa veckor över sex miljoner unika webbläsare.

Även om måtten i sig har brister säger de en sak. Aftonbladets räckvidd och dess många sidvisningar borde ge tidningen bäst förutsättningar i Mediesverige att tjäna pengar på webben. De är nätets motsvarighet till TV4:s starka position på reklam-tv-marknaden.

Så hur ser Aftonbladets affär ut?

 

De senaste fem åren (2010-2014) har de totala intäkterna fallit med 17,4 procent. 2010 drog tidningen in nära 2,5 miljarder kronor på ett år. 2014 är motsvarande siffra 2 miljarder kronor. Nästan en halv miljard har försvunnit. Där har ni pressen som printmediet är utsatt för i reda siffror.

2010-2014 har Aftonbladet lyckats öka sina intäkter på onlinedelen med över 50 procent, samtidigt som printintäkterna har minskat med 34 procent. 2014 landade de digitala intäkterna på 699 miljoner kronor.

För de första tre kvartalen i år fortsätter printintäkterna att falla snabbt. De digitala intäkterna ökar samtidigt. 38,7 procent av Aftonbladets totala intäkter på 1,4 miljarder kronor kommer hittills i år från den digitala verksamheten.

 

Det är sannolikt bland den absolut högsta andelen bland Sveriges traditionella medieföretag – och en siffra som Jan Helin kan vara stolt över.

Men, det innebär att Aftonbladet – solklar marknadsledare på webben och i mobilen – fortfarande år 2015 har 61,3 procent av sina intäkter från print. Ekvationen där dessa intäkter minskar snabbare än de digitala intäkterna ökar gör att fortsatt sparande är det enda sättet som Aftonbladet kan försvara sitt resultat på.

Pressen på printintäkterna lär knappast minska. Mediebyråerna vittnar om stora ras för annonseringen i kvällspress, som bedöms vara på kritiskt låga nivåer. Räckvidden i Orvesto konsument faller. Upplagan (som Aftonbladet inte redovisar i reda tal) minskar år för år.

Frågan är sannolikt inte om, utan när papperstidningens tryck-, produktions- och distributionskostnader blir större än intäkterna förutsatt att intäktstappet inte kan stoppas.

Men det största orosmolnet som Schibsteds rapport för med sig är inte situationen för Aftonbladet i sig. Det är vad siffrorna säger om resten av Sveriges tidningar, som i de flesta fall är ännu mer beroende av intäkter från pappret.

Den omfattande strukturomvandlingen – där publiken överger gamla medier och ersätter dem med nya – lär inte avstanna. Tvärtom. Den har bara börjat.

Om Aftonbladet får 61,3 procent av intäkterna från print, hur ser det då ut för tidningar som Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten eller Sydsvenskan?

Hur många av Sveriges tidningar finns kvar om tio år?

Aftonbladets tunga beroende av printintäkter borde vara en väckarklocka för resten av tidningsbranschen – och ett illavarslande tecken för alla som gillar en mångfald av journalistik.

Den vid första anblicken positiva kvartalsrapporten visar vidden av branschens kris.

LÄS FLER KRÖNIKOR AV ERIK WISTERBERG:

" Så blev reklamradions maktspel DAB-radions fall”

"Mardrömsgapet som visar varför du – och jag – kan få sparken"  

"Mobilboomen bli en ny intäktskris för medierna"  

"TV3:s Mordet – ett etiskt haveri"  

”Mediechefer, avsätt eller låna pengarna som krävs”

”Valet av Berglund – en tydlig markering”  

”Lobbyisternas dubbelspel – ett hån mot demokratin”

Erik Wisterberg

erik@dagensmedia.se


Ämnen i artikeln:

Erik WisterbergAftonbladet

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev