Branschens önskemål till politikerna

Under pågående kris arbetar bransch- och intresseorganisationerna för fullt för att på bästa sätt stötta sina medlemmar. Stödlinjer och expertpaneler har satts ihop för att hjälpa medlemmarna. Men branschorganisationernas stöttning räcker inte hela vägen i en kris som denna. 

Dagens Media har vänt sig till de största branschorganisationerna för att höra vad de har för önskemål till politikerna. 

Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter:

– Medierna och den fria journalistiken är demokratins ryggrad. Ta situationen på allvar och se över en mängd tänkbara åtgärder för att underlätta för branschen framåt. Ett första viktigt beslut vore att upphäva returpappersförordningen som ska träda i kraft vid årsskiftet. Våra politiker pratar ofta om ökat mediestöd som ett sätt att hjälpa tidningarna. Då glömmer de bort att vår del av branschen i princip inte omfattas av mediestödet. I det förändrade medielandskapet där gränserna suddas ut mellan medieslagen och resurserna äts upp av urholkade affärsmodeller har tidskrifter fått en förändrad roll. 

– Tidskrifter står i dag för den ledande nyhetsbevakningen på en rad specialområden och utför kvalificerad granskning av ”för demokratin grundläggande skeenden”. Ett kontinuerligt flöde av nyheter och annat unikt material publiceras digitalt – bredvid den klassiska utgivningen. En lång rad exempel på avgörande bevakningar och granskningar av samhälls- och arbetslivet senaste året belyser detta. Utan tidskrifterna hade de antagligen inte blivit gjorda. Det finns alltså goda skäl för att betrakta en rad tidskrifter som ”allmänna nyhetsmedier” och därmed se över kriterierna för mediestödet. Vi tror särskilt på att öka innovationsstödet och rikta det mer mot vår del av branschen. 

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet:

– Ett kraftigt ekonomiskt stöd till mediebranschen som kommer så många medier som möjligt till del och snabba ändringar i trygghetssystemen så att de frilansar som tappat hela eller stora delar av sin försörjning håller sig flytande. Intäktsproblemen i branschen var stora redan innan det stora annonstapp som skapats av pandemin, så det krävs åtgärder på både kort och lång sikt. Vi har sammanställt ett antal åtgärder som skulle skapa lite mer stabilitet och framtidshopp i branschen och för egenföretagarna, förslagen på åtgärder har överlämnats och presenterats för regeringen.

Jan Fager, tf vd TU – Medier i Sverige:

– Vi har både i debattartiklar och direkta kontakter med regeringen fört fram våra fyra förslag. Förslag som vi menar skulle underlätta situationen för branschen.

1. Tidsbegränsat lönestöd/tidsbegränsat avskaffande av arbetsgivaravgift

TU föreslår att staten bidrar med ett lönestöd för definierade yrkesgrupper som måste fullgöra sitt arbete med informationssyfte. Alternativt föreslår TU att nyhetstidningar undantas från arbetsgivargift under coronakrisen.

2. Skattebefrielse från moms

TU föreslår ett så kallat kvalificerat momsundantag, det vill säga att tidningarna, i tryckt och digital form, undantas från mervärdesbeskattning, men med bibehållen avdragsrätt.

3. Omreglering av mediestödet

TU föreslår ett förstärkt press- och mediestöd genom att:
• beslutat driftsstöd för år 2020 snarast betalas ut i sin helhet i syfte att stärka företagens likviditet.
• En tredubbling av det (i dag mycket begränsade) distributionsstödet, i syfte att säkerställa distributionen av dagstidningarna, inte minst för att nå ut till äldre som saknar digitala alternativ.
• En fördubbling av anslaget till stöd för lokal journalistik och en höjning av takbeloppet till två miljoner kronor för att säkerställa en fortsatt journalistisk närvaro i svagt bevakade orter och områden samt en förlängning av den pågående ansökningsperioden för stöd till lokal journalistik till den 30 april och en förstärkning av resurserna hos Mediestödsnämnden för att kunna snabbehandla dessa ansökningar. • En sänkning av kravet på minst 55 procent unikt innehåll för andratidningar för att möjliggöra ökad effektivitet i nyttjandet av allmänt innehåll, med syfte att i stället frigöra resurser för ökad mångfald inom opinionsjournalistik (ledar-, kultur-, insändarsidor, etc.).
• de föreslagna åtgärderna rörande mediestödet beräknas innebära en samlad kostnad för staten om cirka 12 miljoner kronor per månad.

4. Returpappersförordningen

TU hemställer om att regeringen omedelbart beslutar att genomförandet av den tidigare beslutade returpappersförordningen skjuts upp eller helst avskaffas helt.

Johan Holmer, generalsekreterare Film & tv-producenterna:

– Direktkompensation för förluster på grund av uteblivna biografintäkter och efterhandsstöd, räntefria lån, statliga garantier till försäkringsbolag för att täcka försäkringsanspråk på grund av produktionsstopp och för att täcka alla producenters coronarelaterade kostnader omedelbart, så att produktioner kan börja så snart krisen är över.

– Låt regeringens förslag om korttidspermittering omfatta egenföretagare, säkra offentliga aktörers möjligheter att ge ökat utvecklingsstöd. Regeringen bör också skyndsamt införa produktionsincitament, för att kickstarta branschen och underlätta hemtagandet av produktioner som inte har kunnat spela in utomlands, omedelbart efter att smittspridningen har gått tillbaka. Produktionsincitament skulle även ha positiva effekter för andra utsatta näringar, till exempel besöksindustrin. Förslaget skulle behöva tas in redan i Vårändringsbudgeten.

Niklas Söderberg, verksamhetsansvarig SES:

– En handlingskraft och direkta stödåtgärder till vår utsatta bransch snarare än uppskov och lån för att undvika massuppsägningar och konkurser.

Malin Anglert, vd Swedma:

– Vi är tydliga med att näringslivet behöver allt stöd de behöver för att kunna överleva denna extrema situation och det snabbt. Det gäller såväl små som stora företag i alla utsatta branscher och de små bolagen är de som behöver stöd snabbast det vill säga nu.

Daniel Eriksson, styrelseordförande Sveriges Mediebyråer:

– Ytterligare tillfälliga ekonomiska lättnader som Moderaternas senaste förslag med borttagande av arbetsgivaravgifter skulle hjälpa våra medlemmar, men kanske det viktigaste för vår bransch är att det finns likviditet i systemet. Politikerna behöver skapa de verktyg som behövs så att våra uppdragsgivare får hjälp med finansiering så att de kan möte de betalningstider som våra medlemmar har gentemot publicisterna. Lösningen ligger inte i längre betalningstider.

Charlotte Thür, vd IAB:

– Jag tycker att våra politiker ska fortsätta lyssna på myndigheterna och sakkunniga, samt hjälpa de mest utsatta branscherna ekonomiskt. För vår bransch i en extremt svår tid skulle ytterligare lagstiftning drabba vår bransch orimligt hårt, som e-privacy, jag hoppas att den hamnar på hold för en lång tid framöver. Seriösa aktörer i branschen är redan hårt reglerade genom GDPR, således behövs inget mer just nu.

Hanna Riberdahl, vd Sveriges Annonsörer:

– I och med att vi inte är en branschorganisation, utan en intresseorganisation för marknadsföring för köparsidan, så är det inte en specifik branschfråga vi kan lyfta till politikerna. Fokus nu bör vara hur vårt samhälle ska upp på fötter igen så snabbt som möjligt och samtidigt balansera smittspridning för att vården ska klara av att ta hand om de som behöver vård. Många av våra medlemmar drabbas ju hårt och vi ser självklart att staten kommer behöva ett stort antal omfattande åtgärdspaket för att motverka de kriser som olika branscher går igenom.