Samlad attack mot public service

Mediemarknaden har förändrats drastiskt på bara några år. Konkurrensen står inte längre mellan ett fåtal medier med en huvudsaklig distributionskanal. Internationella aktörer har på allvar etablerat sig på den svenska marknaden samtidigt som mediehusen migrerar till nya plattformar och letar nya digitala affärsmodeller. Strukturomvandlingen aktualiserar den brännande frågan om public service uppdrag och dess påverkan på mediemarknaden.

Finansieringsmodellen – där public service-bolagen tilldelas runt 7,5 miljarder kronor årligen – innebär att de har större möjlighet att ta risker och testa ny teknik jämfört med kommersiella aktörer, menar kritikerna. Resultatet blir ett public service som i allt större utsträckning kan styra medieskiftet och konsumenternas medievanor.

De kommersiella aktörerna måste sedan anpassa sig efter det förändrade beteendet, vilket ger ekonomiska konsekvenser.

– Public service-bolagen blir normgivande och styrande. De sätter agendan, säger Per Hultengård, vd för Tidningsutgivarna, TU.

Branschorganisationen är en av många aktörer som allt mer högljutt kritiserar public service-bolagen och dess påverkan på den tuffa marknaden.

Kritiken kan i huvudsak sammanfattas i fem punkter:

– Public service-bolagens publiceringar av nyheter på internet konkurrerar med tidningsbolagens sajter, vilket påverkar investeringsviljan i övergången till digitala plattformar.

– SVT och SR driver teknikutvecklingen och nya konsumentbeteenden, vilket skapar förväntningar hos publiken som övriga aktörer måste förhålla sig till.

– När SVT och SR sprider sitt material via Facebook och andra sociala medier bidrar de till att stärka de aktörerna, som i sin tur konkurrerar med de kommersiella aktörerna.

– SVT köper sändningsrättigheter i konkurrens med andra aktörer, vilket driver upp prisnivån.

– Public service-bolagens utbud liknar allt mer de kommersiella aktörernas sändningar till form och innehåll. Över tid har programutbudet blivit mer kommersiellt.

Åsa Jamal, kommunikations­direktör på TV4, anser att det är viktigt att public service är en stark aktör på mediemarknaden, men tycker att det finns en bristande förståelse och ödmjukhet från SVT kring bolagets unika ställning i förhållande till deras styrkeposition.

– På en mediemarknad i så kraftfull förändring är det anmärkningsvärt att debatten inte i högre utsträckning förs av SVT, SR och UR själva. Det finns ett lomhört förhållningssätt där man avfärdar och nästan förlöjligar den oro andra aktörer upplever.

I det längre perspektivet påverkar public service starka ställning mediemångfalden och hämmar en drivkraftig och livskraftig mediebransch, anser Åsa Jamal. Däremot är det självklart, tycker hon, att SVT ska få finnas på digitala plattformar.

– Men det finns en massa andra gränsdragningar att ta ställning till, till exempel vad man släpper gratis och hur man stödjer andra kommersiella tjänster genom att tillgängliggöra sitt material. Det måste public service-bolagen ta på allvar och inte bara fatta beslut som bygger på en ensidig tittar- och användarmaximering.

Ett konkret exempel är spridningen av material via Facebook och andra sociala medier.

– Vi är beroende av sociala medier för att vårda relationen med tittare och användare, men måsta ta helt andra kommersiella hänsyn än ett SVT som bara ser som sitt uppdrag att sprida sitt material så brett som möjligt, säger Åsa Jamal, och fortsätter:

– Sverige är en liten och ganska skör marknad. Det blir ännu svårare för inhemska aktörer att ta en roll i den nya digitala världen om det uppstår armkrok mellan amerikanska jättar och public service.

SVT:s och SR:s påverkan på mediemarknaden, tillsammans med frågan om förhandsprövning av nya tjänster, är också ämnet i den rapport som Myndigheten för radio och tv just nu arbetar fram på uppdrag av den förra regeringen. Nu när den sista remissrundan har avslutats står det klart att branschen har starka åsikter i frågan. Inför analysen kom det in synpunkter från 29 mediebolag, däribland Bonnier, Schibsted, MTG och SBS Discovery.

– Problemet är att public service, som är statsfinansierat, i dag konkurrerar med de egen­finansierade företaget på samma plattformar. Den ena parten får pengar från staten och den andra parten får tjäna in allt på egen hand. Det blir ingen sund konkurrens, säger TU:s vd Per Hultengår­d.

När SVT lanserade sin nyhetsapp för mobiler och läsplattor för snart två år sedan var det många som höjde på ögonbrynen och menade att det inte var förenligt med SVT:s uppdrag. Samma sak skedde när SR meddelade att de skulle göra om sin sajt med tydligare nyhetsfokus.

– Tidigare har diskussionen om var gränsen för uppdraget går varit mer principiell och mer abstrakt. Då sände public service radio och tv och övriga medier agerade på sina plattformar, men när allt smälter samman och man utifrån skilda förutsättningar ska konkurrera där blir problemet väldigt påtagligt, säger Per Hultengård.

Att public service påverkar marknaden slår också Myndigheten för radio och tv fast i sitt utkast till rapporten. Men i vilken utsträckning är oklart, menar myndigheten.

– Påverkan kan beskrivas på olika sätt, positiv och negativ. Det är en brytningsperiod i mediebranschen, där man går över till digitala medier och nya internationella aktörer som Google och Netflix etablerar sig. Det är många gånger svårt att visa vilka aktörer som har störst påverkan med hänsyn till de stora förändringar som nu sker på marknaden, säger Eva Bengtsson Åström, projektledare på myndigheten och ansvarig för rapporten.

Anna-Karin Lith, redaktionell chef på Mittmedia, har tidigare kritiserat public service digitala plattformar och den snedvridna konkurrens hon menar att det skapar på den lokala marknaden. Hon är också kritisk till myndighetens slutsatser.

– Det konstateras att public service har en marknadspåverkan, men man duckar kring slutsatserna och överlåter dem till riksdag och regering. Jag tycker att utredningen rakryggat ska dra sina egna slutsatser.

Per Hultengård håller med:

– Man konstaterar att public service har en konkurrensmässig påverkan. Sen när det kommer till de egna slutsatserna vågar de inte fullfölja. Man borde ge regeringen förslag på åtgärder.

En förändring som Myndigheten för radio och tv ändå föreslår är att tredje part i framtiden ska kunna anmäla nya tjänster till Granskningsnämnden för förhandsprövning, vilket i dag inte är möjligt. Bakgrunden till det är det faktum att inga nya tjänster ännu har prövats. En fråga som aktualiserades tidigare i våras när SVT lanserade sin nya sajt Edit, som många ansåg vara en direkt konkurrent till Nöjesguiden och Politism.

Anna-Karin Lith är delvis positiv till den nya möjligheten, men fortfarande har public service-bolagen ett år på sig att prova en ny tjänst innan förhandsprövningen kan ske.

– Det är ett fall framåt att man föreslår att utomstående intressenter ska kunna begära prövning av om en public service-tjänst är anmälningspliktig hos Myndigheten för radio och tv. Men här viker man sig också halvvägs och menar att public service-bolagen själva ändå är de som slutligen ska bestämma om de ska anmäla tjänsten eller ej. Det känns helt enkelt inte seriöst.

Åsa Jamal på TV4 fnyser åt det nya förslaget:

– Lamt – och krångligt, det är min kommentar.