19 av 20 storbolag har system för whistleblowing

Utåt sett var söktjänstbolaget Eniro en börsraket. Under våren tredubblades börsvärdet.

Sen kom kraschen.

Vd:n Johan Lindgren – som själv hade sålt Eniro-aktier för 2,9 miljoner kronor under våren – sparkades den 18 augusti.

Dagen därpå publicerade Svenska Dagbladet den första i en serie artiklar som nystade upp härvan med uppblåsta intäkter och tvivelaktig redovisning.

Nu pågår flera utredningar om det misstänkta fusket. Eniros aktieägare har fått se sina pengar gå upp i rök.

– Vi tolkade era skriverier som en whistleblowing som vi var tvungna att hantera, sade Eniros styrelseordförande Lars-Johan Jarnheimer nyligen till SvD.

Eniro hade till skillnad från många börsbolag ingen funktion för interna whistleblowers. Enligt Svenska Dagbladet ville anställda slå larm redan i december 2013. Men de ska ha blivit överkörda av ledningen.

Kanske hade skandalen kunnat upptäckas tidigare – och därmed begränsas – om Eniro hade haft ett system för whistleblowers.

– Det är svårt att spekulera om. Vi har sedan tidigare olika kontrollsystem för finansiell rapportering, men kanske hade ett sådant system hjälpt oss att komma fram till detta tidigare, säger Christer Lundin, kommunikationschef för Eniro Sverige.

Parallellt med att bokföringsskandalen rullades upp tog Eniros styrelse och ledning beslut om att snabbt sjösätta en tillfällig lösning för rapportering av interna missförhållanden. Konkret har personalen uppmanats att använda en mejladress, alternativt traditionell post.

– Vi tog starkt intryck av vad som stod i medierna om att våra anställda inte haft möjlighet att föra fram sina synpunkter på eventuella felaktigheter. Därför sjösatte vi ett tillfälligt system så snabbt som möjligt.

I början av nästa år ska ett permanent system vara på plats.

– Vi tittar på en permanent extern lösning, med ett automatiskt system som garanterar anonymitet, och hoppas kunna sjösätta det i början av nästa år.

Dagens Media har granskat de 20 största börsbolagen i Sverige, sett till omsättning 2013.

Trenden är tydlig. Alla utom ett bolag har någon form av policy samt tillhörande funktion för whistleblowers.

Det är dock en relativt ny utveckling i Sverige, jämfört med exempelvis USA, där Enron-skandalen 2001 ledde till en lag som ska skydda whistle­blowers.

Flera av Sveriges 20 största börsbolag har infört en policy och whistleblowing-procedur under de senaste åren. Electrolux inledde sitt arbete 2011, och väntas slutföra det i år. Nordea införde 2012 en koncerngemensam whistleblowing-funktion kallad ”Raise your concern”. 2010 lanserades Skanskas ”Code of Conduct Hotline”.

Axfood är det enda bolag i kartläggningen som helt saknar en policy.

– Vi håller på och analyserar frågan. Vi är medvetna om att utvecklingen gör att det kan bli nödvändigt att ha en sån policy, uppger presschefen Ingmar Kroon.

Telia Sonera, vars tidigare vd Lars Nyberg hårdnackat förnekade ”Uppdrag gransknings” uppgifter om korruption i samband med bolagets köp av en 3G-licens i Uzbekistan, är i slutfasen av utrullningen av ett globalt system för whistleblowers.

– Vi har implementerat en lösning där man via telefon eller webben kan rapportera. Nästa steg är en awareness-kampanj, säger Michaela Ahlberg, etikchef på Telia Sonera.