Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Strategi och analys

"Vi betraktas som kulturarbetare"

Publicerad: 17 Augusti 2010, 14:29
Uppdaterad: 6 December 2015, 15:42

År efter år har branschorganisationerna försökt vända riksdagens reklamnegativa attityd. Hittills med uselt resultat.


Ämnen i artikeln:

Anna SernerSveriges AnnonsörerSveriges kommunikationsbyråerJessica BjurströmKommSwedmaAnders EricsonSveriges MarknadsförbundTUMikael von Ekensteen

När riksdagspolitikerna svarar på Dagens Media stora riksdagsenkät talas det mer om reklam som ett gissel som stör lördagsfilmen, snarare än en tillväxtindustri som omsätter stora pengar och sysselsätter många, inte minst unga.

– Det är förstås ett stort misslyckande. Vi har inte nått hela vägen fram i vår kommunikation, säger Jan Fager, vd på Sveriges Marknadsförbund.

Sveriges Marknadsförbund jobbar i sin kontakt med politikerna med seminarier och genom att bedriva forskning kring marknadsföring.

– Det är ju inte så att politikerna inte förstår sambandet mellan framgångsrika företag, konkurrens och marknadsföring. Det är lite av en semantisk fråga, reklam, det tycker de inte om medan de är positiva till marknadsföring.

Enligt en undersökning från Tidningsutgivarna, TU, anser mer än hälften av riksdagen att reklamskatten är en mycket oviktig eller ganska oviktig fråga. TU, misströstar och anser det inte ens vara värt att försöka utbilda politikerna i frågan.

– Det skulle kosta för mycket att vända opinionen så därför planerar vi ingen större lobbyinsats. Däremot håller vi löpande kontakt med politikerna och ser till att hålla frågan levande, säger Anna Serner, vd på TU.

Varför en fråga som är vital för en industri som omsätter 60 miljarder årligen betraktas som oviktig av riksdagen beror på folkopinionen.

– När frågan inte engagerar väljarna blir den också ointressant för politikerna. Det är väl egentligen bara Leif Pagrotsky som visat ett uppriktigt intresse för reklamfrågorna.

I dag sorteras reklamfrågorna under kulturdepartementet, snarare än under näringsdepartementet.

– Jag känner mig nästan kränkt av att vi från politiskt håll betraktas som ett slags kulturarbetare när vi dagligen gör allt för att skapa lönsamhet i företagen, säger Staffan Slörner, vd för Sveriges Mediebyråer.

Han tillägger:

– Det säger en del om riksdagens syn på kommunikation, den har inte hängt med de senaste 30 åren. Det är ett problem för hela branschen att vi inte har någon politisk instans att tala med.

Jessica Bjurström, vd på Sveriges Kommunikationsbyråer:

– Vi diskuterade den här frågan med moderaternas Per Schlingman men han var av åsikten att hur regeringen väljer att bedriva sitt arbete internt är en fråga för regeringen och inte något som vi har med att göra. 

Komm har många kontakter på politisk nivå, är remissinstans och har som strategi att alltid vara en naturlig samtalspartner för de politiska makthavarna.

– Får vi inte vara med och prata så har vi redan förlorat.

En av de viktigaste åtgärderna som har skett sedan förra valet är införandet av Reklamombudsmannen, som fick regeringen att bordlägga ett förslag på lagstiftning i frågan.

– Ro är ett sätt att smörja relationerna mellan näringsliv, konsumenter och beslutsfattare, säger Anders Ericson, vd på Sveriges Annonsörer, som menar att minskad friktion genom självregleringen också ger politikerna en mer positiv attityd till reklam.

Sylvia Nylin, vd på Sveriges Informationsförening ser att det finns mycket okunskap om kommunikationens roll i samhället och att branschorganisationerna fortfarande har ett stort jobb att göra. Men det finns ett ideologiskt gap att överbrygga:

– En del politiker som uttalar sig reklamfrågor har en intressant syn på svenska folket där de utgår ifrån att folket saknar förmågan att tänka själva. Vi tycker inte det är okej att fördumma utan utgår från att folk är smarta nog att vara källkritiska.

Sedan maktskiftet - detta har branschorganisationerna gjort

1. Vad har din organisation gjort för att förändra den reklamnegativa attityden hos riksdagen?

2. Varför finns den här negativa attityden?

3. Vad ska ni göra framöver för att få en mer reklampositiv riksdag?

 

Sveriges Marknadsförbund – Jan Fager

1. Genom att hålla seminarier och bjuda in politiker, bedriva forskning inom marknadsföring för att kunna påvisa de konkreta effekterna.

2. Det är främst ordet reklam som uppfattas negativt. När vi pratar med politikerna och använder det bredare begreppet marknadsföring får vi en mer positiv respons.

3. Jobba ungefär som i dag men bli mer proaktiva istället för som nu, reaktiva.

 

Staffan Slörner – Sveriges Mediebyråer

1. Jag tror inte att det går att påverka politikerna, de är opinionsdrivna. Det gäller främst att visa på effekten av kommunikation i köpta medier och där har vi gjort en del insatser.

2. Det kan nog finnas ett slags slentriantrötthet. Sedan är det en sak vad man säger och en annan vad man gör.

3. Fortsätta att tala om kommunikationens viktiga roll i näringslivet.

 

Jessica Bjurström – Sveriges Kommunikationsbyråer.

1. Tillsättandet av RO, sedan ser vi alltid till att ha politiska representanter på plats vid våra större evenemang, därtill gör vi också regelbundet vår röst hörd som remissinstans och i debattartiklar.

2. Riksdagsledamöter är som folk i allmänhet. Vi som bransch har ett stort ansvar att berätta om effekterna av god kommunikation  

3. Vi har två primära målgrupper, politikerna och näringslivet. Den kommande tiden kommer vi att bearbeta näringslivet starkt, men vi ska fortfarande ha fokus på politikerna.

 

Maria Guggenberger – vd Sponsring- och Eventföreningen

1. Vi har varit aktiva i frågan om avdragsrätt för sponsring och reglerna kring mutbrott i samband med event. Alla de här bitarna är ett led i att påverka politikernas attityd eftersom vi då får tillfälle att informera dem.

2. Frågan är inte uppe på någon politikers agenda, vi är en ung industri som ännu inte betraktas som en industri.

3. I år är ett förlorat år eftersom det är valår men vi har identifierat ett antal riksdagsledamöter som är intressanta att tala vidare med, men det återstår att se på vilken position de hamnar på efter valet.

 

Anders Ericson – vd Sveriges Annonsörer

1. Inrättandet av RO, införandet av programmet Mediasmart som syftar till att ge skolungdomar en större förståelse och en mer källkritisk hållning till reklam, vi genomförde en kampanj för 11,5 miljoner kronor som till viss del var riktad till politikerna. Vi jobbar tillsammans med andra branschorganisationer med lobbyarbete och har kontakt med politiker och sakkunniga på departementen.

2. Om man ska vara lite ödmjuk, våra frågor är inte de enda som våra folkvalda måste ta ställning till, och alla branscher tycker förstås att deras frågor är de viktigaste.

3. Vi gör inget extraordinärt. Vi kör en ny reklamkampanj, signerade F&B, och fortsätter arbeta som under föregående år.

 

Sylvia Nylin – vd Sveriges informationsförening

1. Vi jobbar ju mycket med det som traditionellt inte ses som reklam. Under året har vi varit engagerade i den förvaltningspolitiska reform som klubbades 2 juni och som reglerar myndigheternas opininonsbildning.

2. Det finns fortfarande mycket okunskap bland politikerna. Vi branschorganisationer har fortfarande ett stort jobb att göra.

3. Det kommer att vara fortsatt viktigt att bevaka den förvaltningspolitiska reformen som inskränker myndigheternas opinionsbildning.

 

Anna Serner – vd Tidningsutgivarna

1. Vi har koncentrerat oss på att hålla liv i frågan om reklamskatten bland annat genom debattartiklar och i direkt kontakt med riksdagsledamöter. 

2. Den negativa attityden speglar den allmänt negativa attityden bland medborgarna. Det är också därför det är svårt att ändra riksdagsledamöternas intresse, de har inget att vinna på det mot väljarna.

3. Vi fortsätter med att bearbeta riksdagsledamöterna, sedan sitter vi också med som experter i olika utredningar där vi har möjligheter att påverka direkt.

 

Mikael von Ekensteen - vd Swedma

1. Vi har varit aktiva i kontakten med de politiska makthavarna, främst i frågan om självreglering, då vi hanterar Nix-registret och DM-nämnden.

2. Tyvärr dröjer det sig kvar en aningslös syn på reklam och marknadsföring bland en del politiker, som under det kungliga bröllopet när utomhusreklamen var en av de ”skamfläckar” som städades bort ur det offentliga rummet.

3. Vi ska fortsätta att visa på de goda exemplen, hur marknadsföring hjälper företag att vara konkurrenskraftiga. En stor del av besluten flyttas också till Bryssel, och då följer vi efter.

Henrik Widell

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.