Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Strategi och analys

”Våga ta betalt”

Publicerad: 1 September 2015, 21:00
Uppdaterad: 3 Mars 2016, 09:40

Medie-Sverige blir fattigare om inte de lokala aktörerna lyckas konkurrera med Youtube och andra internationella jättar. Det skriver Alexei Grinevski – och listar sina viktigaste insikter.


När man säger ordet webb-tv, så tror jag att de allra flesta spontant tänker på de stora aktörerna på marknaden, typ Youtube, TV4 Play eller Aftonbladet TV.

Man glömmer lätt att det i Sverige finns ett par hundra kanaler till: webb-tv på sajter tillhörande lokaltidningar, tidskrifter, hobbysajter, portaler, med mera. Gemensamt för de här sajterna är att de alla har gjort en väldigt modig sak – de har startat ett nytt affärsområde, som de har lite eller ingen erfarenhet av, och nu konkurrerar de om tittare med de stora internationella jättarna.

Det som också är intressant i sammanhanget är att de här aktörerna inte är så små om man betraktar dem som en grupp. Enligt våra estimat uppgår deras samlade webb-tv-räckvidd till 12–15 procent dagligen. Så stor andel av befolkningen brukar dagligen titta på rörligt på någon av de mindre svenska sajterna. Och det är ungefär den dagliga räckvidden som Youtube har i dag om man tittar på hela befolkningen.

Såsom grupp är de svenska nätpublicisterna redan i dag en stor aktör på online video-marknaden, och större kommer de bli med tanke på att de precis har börjat sitt arbete med webb-tv.

Samtidigt måste man vara ödmjuk inför utmaningen – webb-tv är inte någonting som de flesta svenska publicister har en mångårig erfarenhet av, och vägen till framgång är långt ifrån självklar. Vi på Playad Media Group har samlat på oss många insikter och lärdomar, och här skulle vi vilja sammanfatta några:

Dagens konsumenter har utvecklat en vana att titta på rörligt när de surfar på webben, och de förväntar sig att webb-tv alltid finns som komplement till ord och bild. Och människor som brukar titta på rörligt online brukar spendera tre gånger så mycket tid på sajten, jämfört med dem som sällan tittar på rörligt.

Det är en starkt växande marknad, där reklaminvesteringar i webb-tv väntas passera 1 miljard kronor år 2015. Då är webb-tv större än till exempel kommersiell radio eller bio.

Man måste satsa på det helhjärtat. Det är ingen idé att placera webb-tv-spelaren på någon undersida och hoppas på att folk ska hitta dit. Tvärtom – spelaren ska alltid vara synlig och det innehållet som man vill att folk ska titta på ska presenteras och promotas på sajten.

Om man är en lokaltidningssajt så förefaller det ganska naturligt att den främsta källan till det rörliga innehållet är nyheterna från den ort där tidningen finns. Ibland kan det dock uppstå en viss nyhetstorka, men man ska komma ihåg att i varje stad så finns det platser att besöka, människor att träffa och historier att ta del av. Allt det kan ju faktiskt bli bra webb-tv.

Dock kommer man alltid att må bra av att kostnadsfritt kunna få tillgång till annat innehåll än det man själv producerar och även ha möjlighet att sprida sina egenproducerade program för att tjäna pengar på dem när de visas på andra sajter (syndikering). Samma insikt förmedlade Ed Adams, tv-chef på brittiska Telegraph, på det senaste IAB-seminariet, som ägde rum den 11 juni i år.

Våga ta betalt. Vår del av branschen befinner sig just nu i ett känsligt läge. Lyckas man hitta en affärs­modell för sin webb-tv som funkar, då kommer alla känna sig som vinnare – konsumenter, innehållsskapare och annonsörer.

Lyckas inte branschen med detta så kommer vi se en fattigare mångfald i Medie-Sverige och en marknad med få och alldeles för dominanta aktörer.

Det är ju alltid så att färskpotatisen kostar mer i början av säsongen.

Alexei Grinevski,

analyschef, Playad Media Group


Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev