tisdag31 januari

Kontakt

Annonsera

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Strategi och analys

Upprensningen – så har de lyckats

Publicerad: 14 februari 2012, 22:00
Uppdaterad: 6 december 2015, 14:33

Flera svenska medier har begränsat sin läsarmedverkan på senare tid i ett försök att hejda näthatet - men det är inte rätt väg, enligt en färsk rapport från London School of Economics.Receptet är i stället mer resurser, intern moderering och att journalister blir bättre på att delta i diskussionen och svara på kritik.


SA

Synnöve Almer


Efter Anders Behring Breiviks brutala terrordåd i Norge exploderade näthat och högerextremism i mediernas artikelkommentarer. Det blåste nytt liv i debatten om mediernas hantering av den laglöshet och fientlighet som ofta kommer på köpet när läsarna bjuds in till samtal om rapporteringen.

– Det blev en väldigt snäv mediedebatt om praktikaliteter, som anonymitet och vem som skulle moderera, men det saknades en bredare diskussion om hur journalister hanterar åsikter och vad effekterna av det blir, säger Sanna Trygg, som står bakom rapporten ”Is Comment Free” vid London School of Economics medieinstitut Polis.

Resultatet blev att Aftonbladet.se och Dn.se stoppade möjligheten att kommentera anonymt i höstas och Expressen.se införde förhandsmoderering av alla inlägg. Flera har också dragit ned på antalet artiklar som går att kommentera.

Syftet var att ”höja nivån” på läsarinläggen och att minska brott mot lagar och regler – men med minsta möjliga inskränkning av det fria ordet.

– Brittiska och svenska medier är olika. The Guardian vill främja en intelligent debatt. Det ställer naturligtvis frågan om vem som inte är intelligent nog att delge sin åsikt. De flesta svenska medier påstår sig däremot ofta värna om en bred debatt där många olika åsikter hörs. Men det stämmer tyvärr inte alltid.

Hon anser att de nya identifieringskraven snarare begränsar det demokratiska samtalet och innebär en maktförskjutning till globala företag som Facebook och Google, som inte är kända för insyn och transparens. Sanna Trygg är också kritisk till att många medier överlåter vissa publiceringsbeslut när de låter externa bolag sköta modereringen av kommentarer.

– Det är lätt att fejka en identitet och det finns ingen forskning som visar att debatten förbättras bara för att den inte är anonym. Tvärtom. Enligt en undersökning från Disqus kommenterar exempelvis människor som måste logga in, men kommenterar under pseudonym, 6,5 fler gånger än den som är helt anonym.

Samtidigt vittnar medierna om att det totala antalet kommentarer sjunkit kraftigt då de infört inloggningskrav. Dn.se förlorade uppskattningsvis omkring fyra femtedelar av inläggen. Svd.se tappade först nära hälften, men har sedan återhämtat det.

Läsarmedverkan är alltså ingen enkel ekvation för medierna. I den ena vågskålen ligger ett ökat engagemang hos läsarna och möjligheten att vara en plattform för en demokratisk samhällsdebatt. I den andra ligger näthatet, som kan skada varumärket och kostnaden för att ta hand om stora mängder kommentarer.

Di.se, som stått emot inloggningsvågen och fortfarande erbjuder full anonymitet, lägger över 1 miljon kronor om året på moderering.

– Har man en publicistisk ambition att värna det fria ordet så bör man ta läsarnas kommentarer på stort allvar. Den som inte viker resurser och uppmärksamhet åt läsarnas röst riskerar att göra läsaren förbannad eftersom hon känner sig förbisedd. Det skadar i förlängningen tidningens varumärke, säger Sanna Trygg.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev