Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Strategi och analys

Proteststorm mot internetmedier

Publicerad: 12 Augusti 2009, 12:07
Uppdaterad: 6 December 2015, 12:04

Medierna släpper annonsörerna allt närmare det redaktionella materialet på nätet. Samtidigt ökar antalet anmälningar om dåligt märkta annonser lavinartat.


Mediernas svårigheter att tjäna pengar på nätet leder till allt fler kreativa lösningar, där annonsörerna integreras hos medierna på nätet.

– Medier har inte länge monopol på att producera innehåll eller på att distribuera innehåll till en bredare publik. Men något som det inte pratas så mycket om är att medierna inte längre har ett annonsörsmonopol. Ville ett varumärke tidigare nå ut till en bred publik fanns inga alternativ till medier, säger Mattias Fyrenius, chef TV4 Nya Medier, och fortsätter:

– Nu har annonsörer andra möjligheter att kommunicera med sina kunder på egen hand.

Samtidigt har annonsörerna blivit mer avancerade och professionella, vilket gör att medierna måste utveckla sina affärsmodeller där kommersiella budskap inte enbart ligger på fördefinerade ytor.

Mattias Fyrenius tycker inte att modellen med annonsmärkta ytor är fullt applicerbar på nätet

– Fasta annonsplatser tror jag inte på framöver. Men det är en intrikat frågeställning, det är både farligt och lätt att trampa snett. Både annonsörer och medieaktörer är ovana inför det här, säger Mattias Fyrenius.

Hos Konsumentverket, KO, strömmar anmälningarna mot nätreklam in.

– Om vi säger att jag de senaste tre åren läst 1 000 anmälningar så har merparten kommit in det sista året. Någonstans under 2008 kom en skiftning, säger Mattias Grundström, jurist på Konsumentverket.

Enligt honom kommer det in ytterst få anmälningar mot reklam i print och andra traditionella medier. 

– Fortsätter den här utvecklingen kan nätet absolut bli ett allvarligt problem, säger Mattias Grundström.

Uppmärksammade exempel är Aftonbladet.se:s annonser som finns insprängda i högerspalterna.

Här syns bland annat Volvo och SEB som annonsörer, annonsen leder till en sida lik Aftonbladets redaktionella sidor.

Annonsformaten har fått ett tiotal anmälningar hos KO under våren och sommaren.

– Vi fick en del kritik i början som vi har tagit åt oss, säger Anders Berglund, försäljningsdirektör på Aftonbladet.

Hos Aftonbladet finns projektgrupper med både marknadsfolk och redaktionell personal som diskuterar vilka eventuella samarbeten som går att göra.

Innehållet i de starkt kritiserade formaten produceras av Aftonbladets dotterbolag Minimedia.

Liknande lösningar med en egen avdelning för annonsören görs också i webb-tv:n.

– Det viktiga är att innehållet är relevant för läsarna och tittarna. Tittar vi på vilken trafik som sidorna genererar så märker vi att så är fallet. Så länge vi har ett bra innehåll så tycker jag inte att det kan vara dåligt, säger Anders Berglund.

Fredrik Wallner, marknadchef på Microsoft Advertisning, tror att lösningar som byggs för och tillsammans med en specifik mediekanal skapar mervärde för både annonsörer, mediet och besökaren.

– De som bör se upp är medier som profilerar sig med oberoende och redaktionell integritet, säger Fredrik Wallner.

De flesta som Dagens Media har pratat med är överens om att frågan borde diskuteras mer.

– Det vore bra med någon form av enhetlighet runt det här även på nätet, säger Tobias Eltell, förbundsjurist på Sveriges Annonsörer.

– Det råder en viss förvirring över hur reklam ska märkas.

Enligt Mattias Grundström kan det från KO:s sida bli tal om en hårdare linje och fler anmälningar som granskas för att statuera exempel mot medierna.

– Så kan det bli, det här är absolut en utveckling vi måste följa.

Ola Eriksson

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.