Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Strategi och analys

Kvinnorna syns mest i medierna

Publicerad: 31 Mars 2015, 21:00
Uppdaterad: 28 November 2016, 07:52

Kvinnorna får störst medialt genomslag.Det visar siffror som Retriever har tagit fram för Dagens Media.– I den nya regeringen är det, bortsett från statsministern, de kvinnliga ministrarna som får mest uppmärksamhet, säger Ioanna Lokebratt, medieanalytiker på Retriever.


Ett halvår har gått sedan statsminister Stefan Löfven presenterade sin regering.

Jämfört med när Alliansen tog makten 2006 – då ministeravgångarna duggade tätt – har regeringen varit relativt förskonad från stora skandaler kring ministrarnas person.

Ingen har tvingats avgå.

Kontroverserna har istället främst gällt politiken och det politiska spelet.

Den fällda budgeten, det inställda nyvalet, utrikespolitiken och stormen kring den svarslösa ”medieminstern” Alice Bah Kuhnke är några exempel.

Den skeva könsrepresentationen i pressen ska sättas under lupp av Rättviseförmedlingens projekt ”Rättviseräknaren”. Enligt preliminära siffror är 70 procent av de som uttalar sig i svensk press män.

För Dagens Media har analysföretaget Retriever tagit fram siffror över antalet artiklar i den svenska pressen (både pappers- och webbupplagor) för varje minister. Enligt Retriever var den manliga moderattrion Reinfeldt, Borg och Bildt mest uppmärksammad i den förra regeringen.

I den nya regeringen är det, bortsett från statsministern, de kvinnliga ministrarna som får mest uppmärksamhet.

Efter statsministern toppar utrikesminister Margot Wallström och finansminister Magdalena Andersson listan. Att Stefan Löfven valde kvinnor på dessa tunga ministerposter innebär att de kvinnliga ministrarna står för 57 procent av artiklarna, när statsministern räknas bort.

– Fredrik Reinfeldt fick kritik för att män fick de tunga ministerposterna. Mediernas uppmärksamhet har mer att göra med vilken ministerpost som innehas än om ministrarna är män eller kvinnor, säger Ioanna Lokebratt.

Den 24 oktober frågades kulturminister Alice Bah Kuhnke ut i P1 Morgon, och duckade för en rad frågor. Sedan uppstod något som av vissa har kallats för ett drev mot kulturministern. Avsaknaden av svar inom det mediepolitiska området ifrågasattes starkt.

– Medier rapporterar om det som ligger dem nära om hjärtat. Hon kom inte med några raka svar, duckade för frågor och hade svårt att få ut vad hon skulle åstadkomma, säger Ioanna Lokebratt.

Någon vecka senare avslöjade DN att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht utan bygglov byggt fyra stugor på sin fastighet strax norr om Haparanda.

– Det fick inte alls lika stor medieuppmärksamhet. Det var ett hundratal artiklar som skrevs om det, mest baserat på TT-telegram. Men det var få medier som skrev egna artiklar om det, säger Ioanna Lokebratt.

Av Miljöpartiets språkrör, som båda är ministrar, har Åsa Romson synts mer i pressen än hennes kollega Gustav Fridolin.

Miljöminister Åsa Romson fick, bara dagar efter sin utnämning till miljöminister, stå till svars för att ha målat sin båt med miljövidrig bottenfärg. Sen kom uppgifter om att hon inte heller betalat in energiskatt för den skattesubventionerade diese­l som tankats i båten.

Det kan vara en förklaring till att Åsa Romson omnämnts i fler artiklar än Gustav Fridoli­n, som basar över den heta skolfrågan.

– Det kan spela in, men även att hon är vice statsminister kan vara en förklaring, säger Ioanna Lokebratt.

K–G Bergström, en av landets mest erfarna politiska journalister, nu knuten till Expressen, delar upp regeringens mediala bild i tre perioder.

• Kritiken mot regeringsdugligheten fram till decemberöverenskommelsen.

• En lugnare period därefter.

• Stormen kring Saudiavtalet.

– Fram till decemberöverenskommelsen utsattes regeringen för väldigt mycket kritik, fram­för allt i samband med att budgeten föll, men också för att Stefa­n Löfven och regeringen var uppenbart regeringsovana, säger K-G Bergström.

Den omtalade ”decemberöverenskommelsen” blev en vändpunkt, enligt K-G Bergström.

– Trots att den i sak gynnade Alliansen kom Stefan Löfven att framstå som segrare och som att han lite lurade de borgerliga.

Fram till den heta debatten om Saudiavtalet var det därefter en lugnare period.

Avsaknaden av långvariga mediedrev mot enskilda ministrar ser K-G Bergström som naturlig.

– Alice Bah Kuhnke, Åsa Romson och Sven-Erik Bucht hamnade i blåsväder. Men när Alliansregeringen tillträdde var det mer flagranta affärer, som att kulturministern inte hade betalat tv-licens. Ribban ligger högre för sådant, säger K-G Bergström.

Ministrarna i medierna

Medieanalysföretaget Retriever har mätt antalet artiklar i svenska tidningar, både i pappersversion och webb­-upplagor, för varje minister. Retriever täcker enligt egen uppgift 98 procent av de svenska tidningarna.

Tidsperioden som har mätts är 3 oktober 2014 (dagen då Stefan Löfven presenterade sin regering) till och med 17 mars 2015.

Vid behov har namnen – exempelvis Anna Johansson – kopplats till ord som ”minister”, ”socialdemokrat”, ”riksdag”, ”infrastruktur” etc, för att exkludera andra personer med samma namn.

Det visar diagrammet

Erik Wisterberg

erik@dagensmedia.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.