Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Strategi och analys

Alla sneglar på Rupert Murdoch

Publicerad: 12 Augusti 2009, 13:32
Uppdaterad: 6 December 2015, 12:04

När finanskrisen stryper annonsintäkterna ska mediemogulen Rupert Murdoch ta betalt på nätet jorden över. I Sverige följer tidningscheferna experimentet i jakt på en väg ur annonsberoendet.


Ett misstag och något som snart är förbi. Det är News Corp-chefen Rupert Murdochs dom över tidningarnas kollektiva beslut att publicera sitt innehåll gratis på nätet.

Uttalandet gjordes i maj och förra veckan klargjorde mediemagnaten att News Corp innan nästa sommar ska ta betalt för innehåll på koncernens samtliga nyhetssajter, bland andra New York Post, The Times, The Sun och News of the World.

Tomas Brunegård, vd och koncernchef för Stampen, säger att branschens ögon nu är riktade västerut.

– Vi kommer att noga följa vad som sker i USA eftersom många där följer i News Corps fotspår och försöker att ta betalt.

Frågan har blivit högaktuell, både i Sverige och i USA, på grund av raset i annonsvolym som tidningarna nu upplever.

I Sverige prognostiserar IRM en historiskt stor minskning av den totala annonsvolymen på drygt 13 procent under 2009. Första kvartalet 2009 minskade investeringarna med en miljard kronor och enligt TU:s Internetbarometer minskade webbintäkterna för morgontidningarna med 16 procent under samma period.

– Det är en otrygghet för bolaget att bara ha ett intäktsben, annonserna. Vi kommer alla att behöva fler ben i framtiden, säger Martin Ahrend, vd för ekonomisajten Di.se.

Var ska de komma ifrån?

– På sikt behöver vi fler intäkter. Hade vi haft konkreta idéer hade vi lanserat dem.

Unika tjänster, som kvalificerade börstips, kan vara en lösning.

– Betalningsviljan för sådana tjänster är god. Problemet är att det kostar väldigt mycket att producera innehållet, vilket äter upp intäkterna. 

I Sverige är det än så länge bara Schibsted-ägda Aftonbladet som tar betalt för innehåll på nätet i större skala.

– Aftonbladet Plus är i dag Sveriges sjätte största prenumererade dagstidning och är ett exempel på att man faktiskt kan ta betalt för innehåll. Konceptet är helt klart utvecklingsbart, säger Raoul Grünthal, vd för Schibsted Sverige.

Sportevenemang, film och musik, som konsumenter i dag betalar för att se på tv, kan även ge intäkter för nätaktörer.

– När det finns tillgängligt på nätet kan man utgå ifrån att det kommer att finnas en betalningsvilja. Text är generellt sett svårare att ta betalt för.

Svd.se har hittills bara annonsintäkter att luta sig mot. Och dessa sjönk under årets första kvartal med 3 procent, samtidigt som Aftonbladet.ses annonsintäkter sjönk med 7 procent, enligt Schibsteds kvartalsrapport.

För Svd.ses del finns i dag inget färdigt recept på nya intäkter.

– Att ta betalt för innehåll tror jag kommer att vara en del av en framtida affärsmodell, men inte den dominerande. Handel av olika slag är en annan modell som testas av medieföretag, säger Raoul Grünthal.

Till skillnad från Rupert Murdoch ser Raoul Grünthal betalt innehåll som ett komplement och säger att gratisnyheter kommer att finnas kvar i stor skala, men att det i framtiden kommer att finnas betydligt färre ambitiösa nättidningar i Sverige än vad det finns  kvalitetstidningar på papper i dag.

– Det kommer bli svårare för nätet att bära ett stort antal redaktioner runt om i Sverige. Det blir ett fåtal större aktörer som kommer att kunna vara lönsamma på nätet. 

Stampen, som nyligen köpte in sig i mobilmarknadsföringsbolaget Mobiento, ser mobiltelefonen som en viktig framtida intäktskanal.

– Man kommer, som Aftonbladet gör med sina plustjänster, att pröva sig fram. Men det är när vi flyttar in i mobilen, där det finns en större betalningsvilja, som vi kommer att se en ökad grad av betaltjänster, säger Tomas Brunegård,

Dessa tjänster ska vara utvecklade inom två till tre år.

– Den affärsmodell, med ett antal få stora intäktsben som har burit tidningar, kommer inte att kvarstå. Vi måste utveckla många fler ben att stå på.

Fredrik Svedjetun

Chefredaktör och ansvarig utgivare

fredrik@dagensmedia.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.