Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Strategi och analys

Aftonbladet lanserar fler betalningstjänster på nätet

Publicerad: 26 Maj 2010, 06:32
Uppdaterad: 6 December 2015, 15:48

När Mediesverige rannsakar affären på nätet är det många som sneglar på Aftonbladet. I juni lanserar bolaget sin andra renodlade betaltjänst på webben – Sömnklubb.se.


Aftonbladet har sedan 2003 erbjudit exklusivt webbmaterial för Plus-prenumeranter, men i mars lanserade Aftonbladet styckförsäljning av Plus-artiklar och sedan några dagar kan nätläsarna även köpa rörligt material styckvis. En dokumentärfilm kostar 19 kronor, textmaterial mellan 3 och 49 kronor och en Plus-prenumeration 29 kronor i månaden. På drygt två månader har styckförsäljningen lockat till sig omkring 13 000 kunder.

– Det är fantastiskt. Om takten håller i sig och vi får 60 000 kunder på ett år är jag mer än nöjd. Både intäkterna och kundrelationerna är viktiga för oss, säger Cecilia Mortimer, affärsområdeschef på Aftonbladet.se.

Kundrelationer är annars inte något som lösnummersäljande kvällstidningar är bortskämda med. Relationen ger tillfälle att presentera annat innehåll, som bilagor, betaltjänster och e-handels-produkter.  Kunskap om kunderna ger även Aftonbladet bättre möjlighet att rikta annonsörernas budskap.

Aftonbladets Plus-tjänst har omkring 115 000 prenumeranter. Förhoppningen är att styckköpen ska locka fler kunder och att de som tecknar abonnemang har ambitionen att stanna kvar längre.

– Styckköpen är en bra service som kunderna har efterfrågat. Jag var lite orolig efter lanseringen när vi såg att nyprenumerationerna började dala, men det har vänt, säger Elsa Falk, kommersiell redaktionschef på Aftonbladet.se.

Läsbeteendet är detsamma för Plus-prenumeranter och styckköpare. Folk är framför allt villiga att betala för guider och tester på temat hälsa och fitness.

– Det är betydligt svårare att sälja styckvis. Man måste ha en känsla för inte bara vad folk vill klicka på utan vad folk är beredda att betala för att klicka på. Det går inte att luta sig mot någon paketering eller annat som folk får på köpet, säger Elsa Falk.

Aftonbladets betaltjänster är än så länge Plus-prenumeration, styckförsäljning, e-handels-produkter och Viktklubben.se. Betalningen sker via mobilen eller kreditkort. De stod för omkring hälften av bolaget Aftonbladet Nya Mediers resultat under 2008. Bolaget har upphört, men omsättningen från nya medier var 367 miljoner kronor i fjol. Betaltjänsternas omsättning påverkas inte av lågkonjunkturen så som annonsintäkterna gör.

– Jag kan inte säga hur stor andel de står för i dag. Vi experimenterar, utvärderar och låser oss inte vid en strategi. Jag tror inte att vi någonsin kommer att ta betalt för nyheterna så som The Times planerar, men det ska bli spännande att se hur det går, säger Cecilia Mortimer.

I juni lanserar Aftonbladet.se sin andra betaltjänst, Sömnklubb.se, och man planerar för fler innan året är slut. Tjänsten är ett samarbete med Livanda och hjälper folk att sova bättre genom ett tolvstegsprogram.

Styckförsäljningen av rörligt material sker än så länge i samarbete med National Geographic och distributören Pan Vision. Aftonbladet för diskussioner med flera mediepartners om innehåll för sajten.

Elsa Falk:

– Det är en win-win. Vi kommer åt bra innehåll och de kan testa affärsmodeller som inte går ut på annonsfinansiering på vår stora räckvidd på 5 miljoner unika i veckan.

Enkät: När ska ni börja ta betalt på nätet?

Peter Sigfridsson, projektledare för Gota Medias Blekingewebb

– I höst gör vi en gemensam satj för Blt.se och Sydostran.se med en premiumdel.  Syftet är inte främst att tjäna pengar utan att ge våra betalande prenumeranter mervärde. I premiumdelen ska det gå att köpa ytterligare tjänster, som till exempel en karta över de senaste räddningstjänstutryckningarna.

Björn Hedensjö, redaktionschef för DN.se

– Vi tror inte på att ta betalt för brett nyhetsmaterial eftersom konkurrensen och därmed risken är för stor. Däremot är vi öppna för att ta betalt för tjänster eller väldigt exklusivt material. Vi har haft mycket annat att fokusera på, men framöver kommer vi att testa om mikrobetalningar är en bra affär som inte skrämmer bort läsare.

Fredric Karén, chef för SVD.se

– Vi tror inte vi kan ta betalt för det vi har på sajten i dag, men vi tittar som alla andra på alternativt innehåll som vi skulle kunna ta betalt för. Än så länge har vi inga konkreta planer utan tittar till exempel Aftonbladets styckpris- och prenumerationsmodell. Aftonbladet har fördelen att ha 5 miljoner unika besökare. De behöver inte ha så stor andel betalande som vi för att täcka kostnaderna.

Anna Serner, vd för TU

Vad tror du om framtiden för betalning på nätet?

– Det råder en enighet om att den nuvarande affärsmodellen inte fungerar. Alla tester är bra för branschen och jag tror vi får se många experiment där de som inte fungerar läggs ner. Många väntar på NY Times betalningsmodell som drar igång 2011, så jag tror inte på någon revolution inom det närmaste.

Hur driver ni betalningsfrågan inom organisationen?

– Det finns naturligtvis önskemål om att alla ska göra samma sak, men vi kan inte driva någon enhetlig prissättningsstrategi. Det är känsligt och konkurrensrättsligt omöjligt.

Synnöve Almer

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.