Gå direkt till textinnehållet

Så vill Prime återupprätta förtroendet för politiken

Primes public affairs-chef Jonas Hellman. Foto: Janne Næss

ALMEDALEN 2018. Prime vill utnyttja sitt populära rosémingel i Almedalen för att vända förtroendetappet för politiken. "Jag tror att det är viktigt att de politiska partierna blir bättre på att lyssna", säger public affairs-chefen Jonas Hellman.

Primes rosémingel har närmast blivit en institution i Almedalen och lockar varje kväll under veckan makthavare från både politik, näringsliv, arbetsmarknadsorganisationer och myndigheter. Just den typen av aktörer som Prime sett tappat i förtroende hos allmänheten sedan 2010.

– Vårt mingel har växt varje år och tillslut insåg vi att vi faktiskt har en jättepublik på plats. Då började vi ställa oss frågan hur vi kan utveckla minglet och använda arenan vi har till någonting nytt, berättar Jonas Hellman, public affairs-chef på Prime, när Dagens Media träffar honom i Almedalen.

För några år sedan skapades initiativet Prime Plus där byrån under varje mingel bjuder in en samarbetspartner i form av en organisation som bedriver en ideell verksamhet, men som inte har resurser att synas i Almedalen.

– Inför varje Almedalsvecka får vi på Prime frågan om vad Almedalen kommer att handla om i år. Sanningen är ju den att Almedalsveckan är väldigt utbudsdriven, det handlar alltid om vad de företag och organisationer som är på plats vill prata om och det kan ju vara allt ifrån hållbarhet till byggindustrin. Men vi tänkte att vi skulle vända på perspektivet, och istället ställa oss frågan vad Almedalen borde handla om i år? I en tid då både politiken, medierna och storföretagen befinner sig i en förtroendekris tycker vi på Prime att Almedalen borde handla om hur vi återupprättar det förtroendet, säger Jonas Hellman.

Han medger att det är en stor ambition, men tror att Prime kan dra sitt strå till stacken genom att i år bjuda in aktörer som engagerar sig inom frågan till roséminglet.

I måndags var March for Science på plats, som arbetar för att evidens- och forskningsbaserad kunskap i större utsträckning ska ligga till grund för politiska utspel och beslut. Idag tisdags står Changers Hub på schemat, som verkar för att demokratisera framgång och att frågan om varifrån du kommer ska inte avgöra vart du kan nå.

Imorgon onsdag gästar Youth2020, som arbetar för att lyfta intresset för demokratifrågor hos unga medan det på torsdag är dags för Reportrar utan gränser, som framhäver vikten av en oberoende, granskade media.

– Det som dessa aktörer har gemensamt är att de försöker återskapa det som håller på att slitas sönder i den fake news-tid vi befinner oss i, med ett polariserat samhälle, och istället jobbar för att föra en konstruktiv dialog.

Vilka faktorer är det som ligger bakom förtroendetappet?

– En bit i det hela är förstås att auktoriteter överlag tappar i förtroende. Tidigare fanns en stark tilltro till överheten medan vi idag har ett mycket mer platt samhälle där allmänheten är mer ifrågasättande. En annan faktor är den allt mer ökande transparensen, där det blir lättare att se och därmed kritisera verksamheter.

Det låter ju ganska positivt?

– Absolut, det är drivkrafter som definitivt kan bidra till någonting positivt. Men samtidigt samverkar den utvecklingen med ett nytt medielandskap där medierna konkurrerar kring den vassaste nyheten och de mesta klicken, vilket inte alltid skapar en bra situation.

Vilka är riskerna om förtroendetappet eskalerar?

– Risken är att vi får ett samhälle där demokratin urholkas och där människor får allt svårare att prata med varandra och föra en vettig dialog.

Är sociala medier en av drivkrafterna bakom den här utvecklingen?

– Det finns det absolut skäl att tro. I varje fall verkar sociala medier driva debatten åt ett aggressivare håll. Tidigare hade vi ju de stora seriösa medierna som bedriver en viss form en självcensur och för en ständig diskussion kring vad som ska publiceras och vad som inte ska det. Idag är istället beslutsvägarna väldigt korta och allting går väldigt snabbt, och det ligger sociala medier delvis bakom. Det finns en uppsjö aktörer som inte är de etablerade medierna och som inte har samma självcensur, men som de etablerade medierna idag tvingas konkurrera mot. Har dessa medier redan publicerat en viss uppgift kanske de etablerade medierna känner att man måste haka på för att inte tappa läsare.

Märks förtroendetappet här i Almedalen?

– NMR har ju varit på plats och de är ju ett rätt extremt exempel på den polariserade debatten. Samtidigt ska man inte överdriva deras storlek. Almedalen som fenomen och som mötesplats – och även Järvaveckan – tycker jag är positiv, så till vida att folk från alla håll samlas för att träffas och föra samtal.

Vilken större förändring måste till för att vända utvecklingen?

– Jag tror att det är viktigt att de politiska partierna blir bättre på att lyssna. Man måste ta människor på allvar och lägga besluten på rätt nivå, trots frestelserna som finns i det politiska systemet att lova någonting som man vet är orealistiskt.

Amanda Törner

Reporter

Publicerad 2018-07-03 16.20Uppdaterad 2018-07-03 16.25

Ämnen i artikeln:

Dela artikeln: