Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Kampanjer

Hur får jag utrikesfödda att inkluderas?

Publicerad: 28 Mars 2018, 05:30
Uppdaterad: 24 Juni 2018, 09:37

David Khabbazi, kommunikatör och grundare av I am collective.

EXPERTEN SVARAR. David Khabbazi, kommunikatör och grundare av I am collective, tipsar: "Till stor del handlar det om att ha en bättre planning".


Efter tio år i kommunikations­branschen tröttnade David Khabbazi på den brist på insikt som han upplevde kring utrikesföddas livssituation och hur detta i längden skapade svårigheter att kommunicera till dessa grupper.

– När jag har varit runt på byråer och myndigheter under mina år i branschen har jag upplevt att det finns väldigt lite insikt om de olika målgrupperna som är utrikesfödda. De är ju inte homogena alls, utan precis som andra målgrupper heterogena. En del av utmaningen är den brist på mångfald som finns på kommunikationsavdelningar, säger David Khabbazi.

Därför startade han och två medgrundare den tvärkulturella byrån I am collective (IAC), som är specialiserad på den femtedelen av befolkningen som har annat modersmål än svenska.

Byrån, som redan har haft sina första kunder, består av specialister inom strategisk kommunikation, statistik, dataanalys och digital kampanjproduktion, där det tvärdisciplinära arbetssättet är centralt inför varje uppdrag.

Enligt IAC:s beräkningar har de utrikesfödda grupperna en gemensam köpkraft på över 300 miljarder kronor. Bristen på målgrupps­anpassad kommunikation till dessa leder till att en hel del pengar slängs i sjön, säger David Khabbazi.

– Dels går det åt otroligt mycket skattepengar på att nå ut och påverka de målgrupper som vi behöver inkludera i samtalet och i utvecklingen av Sverige. Allt som görs är inte dåligt, men majoriteten är bortkastade pengar. Man mäter inte effekterna, men framför allt lyckas man sällan engagera, ännu mindre påverka.

Även om vissa myndigheter och organisationer har försökt kommunicera genom fokusgrupper eller via torgverksamhet, uteblir ofta dialogen när det kommer till stora förändringar, beslut eller informationskampanjer.

– Till stor del handlar det om att ha en bättre planning. När målgrupperna blir allt mer diversifierade är det otroligt viktigt att lära känna dem: Vilka är deras åsikter, känslor och önskningar? Hur lever man sitt liv? Vilken mediekonsumtion har man? Alla vet att envägskommunikationens tid är förbi, nu är vi snarare inne på chatbotarnas tid.

Denna artikel har tidigare varit publicerad i Dagens Media nummer 5, 2018.

Så kommunicerar du med utrikesfödda

Skaffa kulturell inblick

Ta reda på målgruppernas behov, drivkrafter, attityder och nyhetskonsumtion genom undersökningar eller befintlig data. Ju mer kulturell inblick, desto större insikt inför din kommunikationsplanering.

Segmentera iterativt

Utrikes födda är väldigt digitala och aktiva i sociala medier, genom att segmentera iterativt genom befintliga verktyg kan du enklare öka engagemanget kring ditt budskap.

Hitta ambassadörer

Använd trovärdiga ambassadörer som målgrupperna känner igen och har förtroende för.

Satsa på innehållet

Bra copy och innehåll tar tid, även på andra språk. Kvalitetssäkra din översättning i alla led. Typiska svenska referenser, analogier, metaforer, vitsar, idiom, slang och liknande fungerar sällan i andra kulturella kontexter.

Målgruppsanpassa landningssidor

Att landa på en svenskspråkig sida när kampanjen har varit på arabiska sänker trovärdighet och konvertering.

Amanda Törner

Reporter

amanda.torner@dagensmedia.se


Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.