Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Tips och inspiration

"Det duger inte, SvD och DN"

Publicerad: 27 Juli 2011, 07:09
Uppdaterad: 6 December 2015, 15:02

SVT har fått mycket - förvisso välförtjänt - kritik för bevakningen av terrordåden i Norge. Men morgontidningarna lyckades ännu sämre, skriver Dagens Medias Martin Schori.


Knappt hade den sista dumdumkulan slitit sönder sin sista kropp innan ett antal flitiga twittrare försökte dra igång en debatt om vilken mediekanal som "var först" med nyheten.

Att metadebattera den här vidriga händelsen samtidigt som ungdomar slaktas på en ö bara för att de vill engagera sig för en bättre värld framstår som ganska ovärdigt.

Men så här i efterhand kan det vara  rimligt att använda en stor mänsklig katastrof som exempel på hur medierna agerar när vi kanske behöver de som mest.

Snart får Sverige en dygnetruntkanal för nyheter och att det blev, än en gång, brutalt uppenbart då Qatarbaserade Al JAzeera mäktade med egna nyhetsjobb och bilder medan svenska public service… låt oss säga så här: inte gjorde det.

Detta har många redan påpekat, bland annat Dagens Nyheters evigt tjutande mistlur Johan Croneman. Men kanske borde han istället ha noterat sin egen tidnings bevakning, då man dagen efter dådet berättade, på ettan, att 17 dött fast den ofattbara nyheten om att långt fler mördats redan var på allas läppar.

Texten flankerades av en analys av Henrik Brors, som i princip menade att norrmännen får skylla sig själva eftersom de inte lagstiftat hårdare mot terrorbrott.

Hos konkurrenterna på SvD dominerades den relativt begränsade rapporteringen av gissningslekar om vilken muslimsk grupp som låg bakom den vidriga attacken.

Det hindrade dock inte redaktionschefen från att dagen efter publiceringarna hylla sin egen tidning för att man var så eftertänksam för att man inte slagit fast den exakta dödssiffran. 

Att man var helt ute och cyklade gällande motivet lämnades okommenterat.

Här var man dock i celebert sällskap - New York Times lyckades med konststycket att först slå fast att det var en kristen norrman som försökt att radera ut en hel generation unga socialdemokrater – och sedan, i samma artikel, be en muslimsk organisation om en kommentar. 

Alltså: Inte nog med att muslimerna ska ta avstånd från dåd som någon utfört i deras namn, de ska även göra det när deras absoluta motpol ligger bakom dem.

Jag är medveten att morgontidningarna har tidigare pressläggning och hårt arbetande, extremt duktiga journalister (samt att det är juli).

Men om de inte kan vara först måste de ju vara bäst på fördjupning och analys för att hålla sig relevanta.

Alla är inte nyhetsjunkies som sitter och läser twitter medan sina vänner gråter till toastmasterns tal på ett bröllop, de vill ha de mest intressanta och relevanta hopsamlat på morgonen tillsammans med frukosten.

Då duger det inte att hamna i ett slags vakuum, där man varken är först eller har analysen rätt. Det är dags att ta en funderare på hur man ska arbeta när såna här saker händer, både för läsarnas och annonsörernas skull.

Värt att notera är att det fanns ett medieslag som överträffade alla andra: de slentrianhatade kvällstidningarna.

De fyllde sina sajter med realtidsrapportering, tv,radio, bildspel och texter samt var först på plats av alla. Dagen efter dåden bestod nästan hela Aftonbladet och Expressen av en häxblandning av fasansfulla bilder, hjärtskärande berättelser med människor som utgångspunkt och personliga krönikor från utsända reportrar och ledarskribenter, som på riktigt gav mig kalla kårar.

Störst är inte alltid ett tecken på kvalitet. Men jag tror att det finns en anledning till att våra kvällstidningssajter har, andelsmässigt, några av de högsta sifforna i världen.

Martin Schori

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.