Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Tips och inspiration

"Att mäta eller inte mäta, det är inte ens frågan"

Publicerad: 2 September 2009, 04:01
Uppdaterad: 6 December 2015, 16:14

Att mäta och utvärdera sina kommunikationsinvesteringar borde vara en självklarhet för alla företag, men ändå är det så få som gör det, skriver Mindshares printchef John Goliats.


I en artikel publicerad på dagensmedia.se den 8 juli svarar 24% av marknadscheferna att tidsbrist är det främsta skälet till att de inte tillämpar kampanjuppföljning. 8% säger i samma undersökning att det är för dyrt och menar att det är därför de väljer att inte mäta sina marknadsinsatser, men är det verkligen de sanna skälen till att man väljer att avstå?

Att mäta och utvärdera sina kommunikationsinvesteringar borde vara en självklarhet för alla företag, men ändå är det så få som gör det. Detta är ingen nyhet för de flesta, men hur kommer det sig då att det är på det sättet?

Den största anledningen är, enligt mig, att många marknadschefer inte vet hur de ska hantera svaren eller sätta upp relevanta mål att mäta sina insatser mot. Om ett företag t ex ökar kännedomen om sin produkt med x%, hur påverkar det försäljningen eller vilken budget ska kampanjen ha för att nå uppsatta försäljningsmål (om det nu finns några)?

Detta är typiska frågor som en marknadschef ställs inför och borde ha svar på, men i många fall inte lyckas besvara. Receptet stavas förtester och erfarenhet. Ett exempel på tillvägagångssätt vid förtest är att sätta ihop en representativ fokusgrupp och genom att ställa rätt frågor få fram en första indikation kring försäljningspotential och användande.

Dessa siffror kan sedan verifieras med en kvantitativ undersökning. Förenklat skulle ett fiktivt svar vara: "25% av målgruppen kan tänka sig att köpa produkten två gånger under kampanjperioden".

Utifrån detta kan man beräkna en förväntad vinst. I kombination med erfarenhet från tidigare kampanjer kan man sedan härleda kommunikationseffekterna (x% har sett budskapet, x% har förstått och x% har agerat) och räkna baklänges hur stor kampanjbudget som kommer att krävas för att uppnå vinstmålet.

Korrekta kalkyler leder till relevanta budgetar och det blir då lättare att motivera dessa inför VD och ledningsgrupp istället för att bara kräva mer, vilket ofta verkar vara fallet. Sluta gapa efter mer, börja istället gapa efter rätt.

Genom att ha fakta, empirisk data och göra marknadsaktiviteterna till en lärande process inom ditt företag kommer du att bidra till ditt företags lönsamhet och lyfta kommunikationens roll i lednings- och styrelserummet och det vinner alla på som läser denna krönika.

John Goliats

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.