Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Vem är det du snackar med - egentligen?"

Publicerad: 28 Augusti 2008, 14:12
Uppdaterad: 6 December 2015, 16:30


Tidig morgon och högsommarvärme. En doft av torr barrskog slår emot oss när vi vandrar barfota mot stranden. Sanddynor, sand och hav. Jag breder ut handduken och tar ett så där extra djupt andetag för att verkligen känna efter hur fint och bra det är att få vara där, nära naturen.

Så tittar jag upp och ser en kvällstidningsprofil blicka ned mot mig och berätta om Sveriges bästa bilaga. Lite längre bort får jag veta hur billigt ett mobilt bredband är under sommarkampanjen. Och fler annonser skymtar vid horisonten. Allt uppsatt på kuber som går att stiga in i för baddräktsbyten.

Jag gillar reklam - reklam som sticker ut, som säger något jag behöver veta, som har humor eller får mig att interagera. Eller som är så användbar att jag inte ens upplever den som reklam. Marknadsföring som inte är så brukar åtminstone passera obemärkt förbi eller kännas som en del av det urbana rummet. Det är okej för mig, men troligen inte för annonsören. Men där på stranden var det någon som stövlade in och tog sig rätten att förstöra min upplevelse. Det händer då och då och det drabbar både det enskilda varumärket och branschen som helhet."Att synas på stranden är mycket kostnadseffektivt. Du får en mycket hög obs-faktor. Tänk dig: avkopplad och nybadad, utvilad och nyfiken", skriver ett företag som arbetar med strandreklam på sajten.

Ordet reklamtrötthet vilar ständigt över medievärlden som en ångestladdad påminnelse om att makten alltid ligger hos mottagaren, hos konsumenten. Som mediebolag och reklammakare måste man inse när byteshandeln mellan annonsör och konsument är möjlig - och när den inte är det.

Hemma i stan tar jag ned ett dammigt exemplar av Naomi Kleins gamla bestseller No logo från hyllan. Det var storm i mediedebatten och bland allmänheten när den kom ut vid millennieskiftet. Stora varumärkesdrakar som Nike och Coca-Cola fick sig en känga och tanken på att globala företag höll på att ta över det offentliga rummet fick de flesta att rysa. Men orkanen har blivit en stilla missnöjesbris. Smygande signar folk upp sig i Nix-registret, tackar nej till reklam på brevlådan och "zappar bort" från reklamen framför tvn och ute på stan.

På webben är logiken ännu enklare. En ointressant kampanjsajt får inga besökare och inget obs-värde alls. Dessutom leder inte alltid en observation till ett köp.

Det är svårt att lagstifta mot tanklöshet eller dålig inlevelseförmåga, så här behöver branschen självsanering. Både när det gäller reklambärare och kampanjinnehåll. Och räcker inte förståelsen för målgruppens situation, behov och beteende till så behövs det inte bara reklamombudsmän, utan också fler planners och beteendevetare som kan hjälpa annonsörer och byråer på traven. Först då kan trenden vända och reklamen bli något som de flesta vill ha och tjänar på.

Synnöve Almer

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.