Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Svenska partier har hamnat på efterkälken"

Publicerad: 29 juli 2013, 10:50
Uppdaterad: 6 december 2015, 13:39

Valåret 2014 är unikt; det är första gången vi på allvar kan använda sociala medier och det digitala forumet för konstruktiv dialog över politiska gränser. Det skriver Adam Hedengren från Hedengren Media.


I februari hyllade tidskriften Economist den nordiska välfärdsmodellen som framgångsreceptet framför andra. Sverige och övriga nordiska länder anses ligga i topp på en mängd områden, allt från teknisk innovation och konkurrenskraft till hälsa och jämställdhet. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka i tron att målet är nått, att det kort sagt räcker att värna om Sverige 2013.

Dagens Sverige är långt ifrån perfekt; landsbygden urholkas, inkomstskillnader ökar och väsentligt fler mördas i Stockholm varje år än i till exempel 6-miljonersstaden München.

För att förbättra Sverige måste det till en gemensam kraftansamling, och för att det ska lyckas krävs att den yngre generationen inte väljer att ställa sig utanför det politiska systemet. Det Moderata Ungdomsförbundet lyckades visserligen locka till sig många nya medlemmar för några år sedan, men trots det ligger medlemstalet idag på ynka 12 000. Övriga politiska ungdomsförbund har väsentligt lägre siffror, och då ska vi ändå komma ihåg att drygt 1,4 miljoner av Sveriges invånare är i åldern 13-25 år.

Men det finns ljusglimtar. Enligt statsvetarna Erik Amnå och Joakim Ekman är 46 procent av de passiva 16-17-åringarna minst lika politiskt intresserade som de aktiva. Skillnaden är att de inte formellt aktiverar sig. Här finns alltså ett tomrum att fylla, en stor utmaning för de etablerade partierna, som kräver kreativt handlande och förmågan att formulera problem – inklusive tydliga lösningar – som känns relevanta för de unga.

Samtidigt bör inte den nya generationen förvänta sig att förändringarna sker per automatik. Vi måste på egen hand ta tillvara på möjligheterna för att möta de utmaningar Sverige står inför.

Som jag ser det är valåret 2014 unikt; det är första gången vi på allvar kan använda sociala medier och det digitala forumet för konstruktiv dialog över politiska gränser. Men också mellan generationer. För fyra år sedan var inte Facebook och Twitter vad de har kommit att bli för genomsnittssvensken, må det vara 57-åriga Pia, 25-årige Jakob eller 18-årige Arash.

Minst lika viktigt är sättet som partier, dagstidningar och övriga aktörer kommunicerar med väljarna. Valet 2014 symboliserar en ny öppning för Sverige – låt oss därför diskutera politik igen och se till att det samtalet handlar om mer än jobb, jobb och jobb. Där kan det digitala mediet, med dess olika format, spela en viktig roll. 

Johanna Lindskog Lindell skriver i en krönika (Resumé 19/4) att partierna bör utarbeta gedigna handböcker för hur sociala medier ska användas. Det är riktigt. Partierna har inte visat att de hänger med i den digitala evolutionen. För att fånga de ungas intresse krävs mer än standardiserade Facebook ”posts” några dagar i veckan. Det är dags för nytänkande!

Men låt det inte bara handla om jobben. Våga vara visionär. Dagens politiker försöker lösa problemen men glömmer bort att inkludera visioner för ett hållbart samhälle. Prata inte om bostadsprojekt för studenter, prata om bostadsprojekt för studenter som byggts med miljön i åtanke. Diskutera internetfrihet, landsbygdens framtid, hur vi kan stimulera ekologiskt jordbruk, varför landets entreprenörer måste hyllas, vikten av hållbar tillväxt, hur fler unga kan hamna i arbete, bättre och intressantare utbildning, snabbare kollektivtrafik, sport och hälsa, kulturens roll i samhället, varmare relationer med våra nordiska grannar och Sveriges röst i världen.    

För att göra detta bör vi vara kreativa. Utnyttja Googles diskussionsforum Hangouts för debatt i videoformat, som kan publiceras på partiets sajt och därefter delas via sociala medier. Ett ypperligt sätt att entusiasmera unga och få dem delaktiga i konversationen. Arbeta mer med infographics, som är dagens buzz word. Lätthanterlig fakta i ett attraktivt format delas mer än gärna på Facebook, Twitter och i ”blogosfären”. Infographics är kostnadseffektivt och kan ge stort genomslag.

Videoformatet, främst via YouTube, spelar också en viktig roll. Under Barak Obamas kampanj 2008 fanns uppemot 2 000 officiella videoklipp på hans kanal, vilket attraherade 80 miljoner visningar.

Jämför de siffrorna med de svenska riksdagspartierna som de senaste sex månaderna tillsammans lagt upp 119(!) klipp på sina YouTube-kanaler. Det är på tok för dåligt i ett forum som är Sveriges tredje mest besökta sajt. Dessutom är det inte tillräckligt att visa tal från riksdagen. Klippen måste produceras med en personlig touch; korta platsreportage, informella diskussioner, fakta, intervjuer och möten med människor runtom i landet är sådant som lockar.

Obama använde även textmeddelanden för att nå ut. Upp emot tjugo gånger i månaden fick 3 miljoner personer ett SMS i sina mobiler. Det gäller alltså att tänka enhetligt och samla de digitala formaten på bästa sätt.

Där har svenska partier hamnat på efterkälken, smått ironiskt i ett land som trots allt ligger i världstoppen gällande internettillgång. Förbättringar kan aktivera de unga och skapa förutsättningar för en mer utbredd debattkultur. Annars är risken stor att det nordiska projektet stagnerar och Economist vänder sig åt annat håll nästa gång man söker inspiration.

Adam Hedengren är medlem i Miljöpartiet och grundare av YourMiddleEast.com som når 150 000 läsare i månaden och har över 35 000 följare på sociala medier. Han är också partner i Hedengren Media.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.