"Stoppa historieförstöringen – arkivera webben"

2015-11-13 10:01  

DEBATT. Över 90 procent av allt innehåll som skapats på nätet i Sverige sedan 1995 har försvunnit. Nu måste nätet arkiveras, anser Matias Vangsnes och Alexander Husebye.

Det finns ett hål i Sveriges historia. Vi uppskattar att 90 procent av allt innehåll som skapats på internet i Sverige sedan 1995 har försvunnit. Tjugo år av modern historia har gått förlorad för att man inte tänkte på arkivering i tid. Över hälften av alla nuvarande webbplatser kommer att vara borta om fem år. Nu måste vi börja arkivera webben!

Lördag 14 november firas Arkivens dag i hela Norden under det gemensamma temat Gränslöst. Det är bra! Arkiven berättar om spännande livsöden och vår historia. Men en viktig historia har redan försvunnit, nämligen den mest gränslösa av alla: Internets. Offentliga webbplatser ska redan idag arkiveras enligt lag, men saknar ofta den tekniska förutsättningen. I näringslivet är läget ingalunda bättre. Ta nästan vilken webbadress som helst och försök få fram hur den såg ut för bara 10 år sedan. Det är med få undantag omöjligt. Därför behövs webbarkivering.

Arkivering handlar nämligen inte bara om historia. Att ta kontroll över sin informationsförsörjning bör vara självklart. Ingen glömmer att arkivera avtal eller orderbekräftelser, men även webbplatser innehåller avgörande affärs- eller samhällsinformation. Företag och myndigheter använder också sociala medier allt oftare i dialogen med kunder och medborgare. Det är lätt att glömma att myndighetstwittret också är offentlig handling, precis som brev eller e-mail. Personaltidningen är numera intranätet, kampanjbladen är appar, projektplanerna finns bara som PowerPoint-bilder och kärnan i kommunikation är webben. Företag och myndigheter måste framöver kunna stå till svars för informationen i sina digitala kanaler även bakåt i tiden.

Att börja arkivera webben har länge varit krångligt. Många arkiverar sina webbplatser med årliga skärmdumpar eller ännu värre: genom att skriva ut sajten och arkivera i en pärm. Ett framtidssäkert webbarkiv ska vara sökbart, surfbart och långsiktigt hållbart.

Idag är problemet på väg att lösas. Nu kan man arkivera sin webb som man köper vilken tjänst som helst på Internet, utan installation eller egen IT-drift. Arkivkopian kan göras fullt surfbar och sökbar, precis som sitt original och kan konverteras till Riksarkivets rekommenderade standard för långtidsformat. Arkiveringen kan göras helt automatiskt så ofta man vill, varje månad, vecka eller dagligen. Även sociala medier som Facebook-sidor, Twitterflöden eller Instagram-konton kan och bör arkiveras. Lagringsutrymmet finns.

Webbarkiv är som antikviteter. Värdet ökar exponentiellt med tiden. Efter tio år tackar man dem som tänkte på framtiden i förväg. Därför måste vi ställa rätt krav på arkiveringsteknologi. Riksarkivet och Statens Servicecenter har fått regeringens uppdrag att ta fram specifikationer för statens e-arkivering. Men risken finns att fokus hamnar på dokumenthantering och att webben glöms bort i detta viktiga arbete. Inte minst för att tekniken att publicera digitalt är så olika att det är svårt att bygga ett enda gemensamt system. Stora lösningar tar också erfarenhetsmässigt lång tid att få på plats. I stället bör man tänka i termer av teknisk mångfald och testa sig fram inom befintlig standard. Alla initiativ för bättre arkivering är välkomna, men samhället har inte råd att förlora mer historia i väntan på en stor statlig lösning. Det går att arkivera webben på ett framtidssäkert sätt redan idag.

Digital arkivering handlar om att bygga broar till framtiden. Näringsliv och samhälle behöver skydda sina informationsinvesteringar. Barnbarnen ska kunna förstå våra texter, bilder, filmer och program. Därför måste vi arkivera mera nu. Annars går vårt digitala kulturarv förlorat och stora informationsvärden förstörs. Det finns inte längre någon ursäkt. #Arkiverawebben!

Alexander Husebye

Vd Centrum för Näringslivshistoria

Matias Vangsnes

Grundare av Archiwwwe

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

Åsikter & debatt