"Så sabbar man ett varumärke"

2011-04-19 11:07 Martin Gelin  

NEW YORK. Dagens Medias krönikör Martin Gelin berättar historien om hur en av USA:s mest framgångsrika journalister försöker förstöra sitt varumärke – genom ett envist och enfaldigt krig mot den digitala revolutionen.

Få journalister har haft en så fläckfri succékarriär som Malcolm Gladwell under 2000-talet. Hans böcker har sålt tiotals miljoner exemplar och förvandlat honom till en tvärkulturell guru. Hans teorier tilltalar såväl politiker, PR-folk och vetenskapsmän som andra journalister.

Han är en av få skribenter i dag som verkligen kan prata om att ha ett globalt varumärke i någon betydelsefull mening.

Därför är det lite förvånande att Gladwell ägnat vintern åt att föra ett envist och enfaldigt krig mot den digitala revolutionen. Hans intellektuella implosion har bitvis fått Marcus Birro att framstå som en sansad och ödmjuk person i jämförelse.

Det började med en artikel i The New Yorker, där Gladwell gick till attack mot cyberoptimister och deras idéer om att ny teknologi gör det lättare att mobilisera politiska proteströrelser.

I samband med revolutionerna i Egypten, Libyen och Tunisien, som uppenbarligen fick bensin från digitala kommunikationskanaler, blev det allt svårare för Gladwell att försvara denna teori. Men i stället för att justera sin världsbild och ta till sig den konstruktiva, sakliga kritik som artikeln möttes av, växlade Gladwell upp och började uttrycka sig ännu mer plumpt och aggressivt om digitala medier.

I en amerikansk tv-intervju förklarade han envist att "revolutioner inträffade innan det fanns Twitter" och i ett slarvigt skrivet blogginlägg påminde han sina läsare om att "den Franska Revolutionen möjliggjordes genom att folket använde ett i dag okänt verktyg som kallas den mänskliga rösten".

Drevet mot Gladwells ogenomtänkta texter tog förstås ordentlig fart i framför allt sociala medier. Man bör inte överskatta betydelsen av en storm i ett twitterglas. Twitter är betydligt folkligare i USA än i Sverige, men det är ändå en relativt sluten kommunikationssfär, där medieeliten framför allt når sin egen bransch.

Däremot är det värt att studera Gladwells snedsteg eftersom det är typexemplet på en bekymmersam trend av intelligenta människor som gör korkade analyser av det nya medielandskapet.

Den begåvade författaren Zadie Smith tillhör samma exklusiva klubb. I en essä för New York Review of Books (även översatt och publicerad i DN) gick hon till angrepp mot filmen "The Social Network" och i förlängningen "Mark Zuckerbergs generation" (varningsklockan ringer) för deras ovana att ersätta mänskliga möten med glättiga Facebook-kontakter. Som om det vore antingen eller.

Zadie Smith citerar förtvivlat ett av filmens (fiktiva) uttalanden från it-entreprenören Sean Parker:

"Vi brukade leva på bondgårdar. Sedan levde vi i städer. Nu kommer vi att leva på nätet".

Det här bekymrar Smith, som föredrar det så kallade verkliga livet.

Men uttalandet är inte bara påhittat, utan felaktigt. Vi kommer inte plötsligt att börja "leva" på nätet, utan snarare kommer vi i allt högre utsträckning leva i just storstäder, vilket nätet och den digitala kommunikationen kommer att underlätta.

Som Harvardprofessorn Edward Glaeser förklarar i sin briljanta nya bok "The Triumph of the City" finns det ett samband mellan den digitala revolutionen och snabbt växande storstäder. Ju närmare vi bor varandra, ju oftare vi träffas, desto mer intensiv är den digitala kommunikationen.

Gladwell och Smith begår samma grundläggande misstag som otaliga svenska teknologidebattörer gjort före dem, i och med att de ser på mänskliga interaktioner och ny teknologi som ett nollsummespel.

Om vi tillbringar mer tid på Facebook måste det innebära att vi träffas mindre. I själva verket är det förstås precis tvärtom.

Den bästa sammanfattningen av Gladwell-gate dök symptomatiskt nog upp på Twitter, där en New York-journalist skrev: "Kan @Gladwell förneka den kritiska roll som sociala medier haft i att sabotera hans eget varumärke?"

Journalister bör nog vara mindre rädda för att erkänna att de har fel, och mer generösa mot läsare och experter som tillför fakta och nya perspektiv. De bör omfamna de nya kommunikationskanalernas möjligheter till ökad öppenhet, transparens och snabbhet, i stället för att urholka sin egen auktoritet genom att klamra sig fast vid idén om att den publicerade texten är det sista ordet i debatten, i stället för det första.

Martin Gelin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

ANNONS

Åsikter & debatt