Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag10.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Rolv Erik Ryssdal: "Journalistik – för samhällets skull"

Publicerad: 31 Maj 2017, 07:32
Uppdaterad: 31 Maj 2017, 08:43

Kjersti Løken Stavrum, vd Tinius Trust, och Rolv Erik Ryssdal, Schibsted Media Group

DEBATT. I dag arrangerar Schibsted och Tinius "Power of journalism" i Oslo. "Debatten om journalistikens möjligheter att fullgöra sitt samhällsuppdrag behöver lyftas högre upp på dagordningen."


Journalistik ska stärka vårt civila samhälle. Vi kan inte vara säkra på vad som händer om denna funktion försvinner, men vi bör vara eniga om att det inte är förnuftigt att vänta och se.

Detta är bakgrunden till att Schibsted och Stiftelsen Tinius bjuder in opinionsledare, samhällsdebattörer och mediarepresentanter till konferensen Power of Journalism den 31 maj. Debatten om journalistikens möjligheter att fullgöra sitt samhällsuppdrag behöver lyftas högre upp på dagordningen. Vi tror långt ifrån att vi är ensamma om att förstå allvaret i detta och ha viljan att lyfta blicken över de dagliga samhällsutmaningarna.

Det finns alltid en väg som behöver byggas, en vårdplats som saknas, en kommun som inte vill gå ihop med grannkommunen och en forskare som får för lite pengar. Sådana ämnen är lätta att förhålla sig till för alla samhällsmedborgare. Men var är de som engagerar sig i förutsättningarna för att tillvarata ett öppet, upplyst och civiliserat samhälle?

Vad händer när journalistiken vittrar sönder? Medborgarna får mindre insyn i det som händer, speciellt bakom stängda dörrar. De får därmed mindre kunskap om väsentliga sammanhang i samhället – och ett sämre underlag att grunda sina uppfattningar på. Detta kan leda till ökad polarisering, större möjligheter till manipulation, svagare tillit till samhället och en större fara för social oro och extremism.

Den teknikdrivna globaliseringen har gjort det lättare för de flesta att göra sin röst hörd. Det har aldrig varit enklare att dela information och åsikter. Även om detta är odiskutabelt goda effekter så är en av flera paradoxer att denna verklighet samtidigt skapar en grund för manipulation och isolering. Den breda allmänheten bryts ned i en rad parallella offentligheter, där det inte finns plats för annan information än den man behöver för att stärka en uppfattning man redan har. På det sättet finns en fara för att informationsklyftorna i samhället blir fler och bredare. Den nya, och ofta fragmenterade offentligheten, saknar inga åsikter eller yttranden.

Den norska statliga medieutredningen Mediemangfoldsutvalget har levererat en god analys av de trender som nu slår till för fullt mot den nationellt producerade journalistiken. Utredningen skriver i sin slutrapport bland annat om ”de blinda zonerna” som uppstår i den journalistiska bevakningen när redaktionerna krymper. Blinda zoner uppstår och utvidgas, både geografiskt och på olika fackområden. Men blinda zoner är också en fråga om kvalitet. Journalistiken kan

bli ytlig och mindre kritiskt granskande långt innan den försvinner. Det finns ingen direkt koppling mellan mångfald och kvalitet. En mångfald av låg journalistisk kvalitet ger liten samhällsnytta.

En stor grad av tillit i samhället, låg grad av korruption och relativt stor öppenhet om hur makt utövas är inte genetiskt betingade självklarheter för våra nordiska samhällen, vilket man kan få intrycket av att vissa tror. Tvärtom hänger ansvarstagande maktutövning och tillit ihop med graden av journalistisk verksamhet, insyn och öppenhet.

Som medieägare önskar vi ta vårt självvalda ansvar. Schibsted har till exempel investerat flera hundra miljoner kronor i utvecklingen av ny teknologi och nya plattformar för mediehusen. Vi jobbar också kontinuerligt med grundläggande affärs- och organisationsutveckling för att skapa en ekonomiskt bärkraftig framtid för den samhällsnödvändiga journalistiken.

Problemet är att dessa förändringar tar längre tid än vi har. När en allt större del av annonsintäkterna går till de globala giganterna får vi andra en enorm utmaning – även om antalet läsare ligger på en stabilt hög nivå och allt fler betalar för digital journalistik. I en sådan omställning krävs att näringsliv och samhälle samarbetar – inte för mediernas skull, utan för samhällets.

Journalistiken kan vara plågsam, obstinat och kinkig. I tider som präglas av kampen om ”likes” är det lätt att tro att det skulle vara mer behagligt utan de kritiska journalisterna. Men vi tror att det är journalistiken som gör upp med det som inte tål dagens ljus, som påverkar och utvecklar. Därför önskar vi bjuda in till ett sådant nödvändigt och brett samarbete – för att behålla kraften i journalistiken.

Kjersti Løken Stavrum, vd Tinius Trust, och Rolv Erik Ryssdal, vd Schibsted Media Group

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.