fredag27 januari

Kontakt

Annonsera

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Reklambyråvänstern, hur tänker den?"

Publicerad: 29 februari 2012, 07:33
Uppdaterad: 6 december 2015, 14:31

Reklambyråvänstern? Jo, den finns. Så efter författaren Bengt Ohlssons uppgörelse med kulturvänstern är det kanske på sin plats att sätta ljuset på kamraterna i reklambranschen, skriver Svante Nybyggars, copywriter på Nybyggars kommunikation.


SN

Svante Nybyggars


Det är något rörande över en reklamarbetare som ser sig som röd, utan att reflektera över den egna rollen i kapitalismens framkant. Vanligast är tillhörigheten bland ad och copy, inte bland projektledare. För övrigt märkligt att som reklamarbetare rösta på V, med tanke på att partiet starkt vill begränsa reklamen i Sverige.

Kärnan i Bengt Ohlssons DN-inlägg om kulturvänstern var den om konformism, vänskapskorruption och makt över medier. Reklambyråvänstern har ingen makt, det är ju kunden som bestämmer, men är livrädd för att avvika och umgås bara med kreddiga vänner.

Förmodligen är denna vänster ett svenskt fenomen. Som land har vi förskonats från krig i över 200 år och gullar ofta med kommunismen på ett både naivt och romantiskt sätt. I Frankrike finns så kallade Bobos, Bourgeois Bohemians, som gått i motsatt riktning. Dessa gamla 68:or har blivit kapitalister, men på ett nytt vis som inbegriper etisk konsumtion och nya näringslivskoder, där man vill tillvarata varje enskild anställds kreativa potential. Kanske dit vår reklambyråvänster strävar?

På det röda 1970-talet var det skottpengar på reklamare i Sverige. Jag var själv inte med på den tiden, men copywritern Lars Falk har sammanfattat det så här: "Kommersialismen var tidens stora bov och reklamen dess hantlangare. Till och med kunden var skeptisk. ”Räcker det inte om vi bara informerar, tyckte många?” och lät NSI, Nämnden För Samhällsinformation, hjälpa till med byråvalet. ”Blåvitt” blev en plåga från Konsum för alla med fantasi. Och Abba gjorde sin informativa baksida till framsida."

Inget man precis längtar tillbaka till. Knappast ens reklambyråvänstern. Det är illa nog att Forsman & Bodenfors kallas för "sossebyrån", när den ibland kritiseras för folkhemstrevliga lösningar.

En "in brief" om reklambyråvänstern skulle kunna se ut så här:

FAVORITUPPDRAG: Pro bono för en hjälporganisation med möjlighet för copyn att skriva långt och ad:n att frigöra sin konstnärlighet. Eurosizetavlor för kattmat duger också bra, de ses av kollegerna på stan.

MODE: Denim från Acne och Nudie. Gärna också något mindre svenskt varumärke som Ljung. Rutig sjal som påminner om palestinasjalen. Dock inte originalet. Det skulle kunna väcka anstöt i kundmötet.

BIL: Cyklar helst. Antingen en dyr, italiensk Bianchi eller farmors gamla.

DESIGN: Eames plaststol från Vitra. Visserligen sönderexploaterad, men stärker grupptillhörigheten. I övrigt alla möbler från danska Hay.

BEHÅRING: Skägg har aldrig slagit stort inom reklambyråvänstern, men mustasch är på frammarsch.

MUSIK: Thåström och First Aid Kit. Den "jazzintresserade" väljer Bo Kaspers Orkester.

TRÄNING: Gym, gärna Sats. Även landsvägsträning på en Bianchicykel för 20 000, med matchande cykeldator från Garmin.

MAT: Sushi är inte nytt men står sig. Salladslunch vid datorn vittnar om personens betydelse.

FAVORITUTTRYCK: "Vi ses på aw."

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev