Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Public service ska skattefinansieras som annan samhällsnytta"

Publicerad: 4 April 2007, 20:43
Uppdaterad: 6 December 2015, 16:30


Såg i efterhand Anna Petterssons (vd för Radiotjänst) debattinlägg på www.dagensmedia.se den 16 mars där hon undrade varför moderaterna vill koppla public service till statsbudgeten och avskaffa tv-avgiften.

Hon inser att avgiften numera har sina svagheter men finner ändå att det är den bästa och av de flesta accepterade ordningen. Att flera nu betalar sin avgift är ju bra eftersom fusket tidigare bedömts som utbrett. Det behövdes kanske några ministrars schabblande med tv- avgiften för att motivera fler smitare att betala.

Tekniskt sett har en avgift knuten till en tv-apparat sedan länge spelat ut sin roll:

* tv-program kan idag tas emot på flera medier, t ex i datorer och mobiltelefoner.

* varför skulle idag, när det finns betydligt många fler programsändande aktörer med behov av samma mottagarutrustning, något eller några få bolag gynnas av en särskild apparatavgift? * om snart sagt varje hushåll i detta land förfogar över en eller flera möjliga mottagarmedier, är det då någon särskild poäng med att knyta en avgift till ett visst tekniskt medium? Om innehaven är så allmänt spridda kan uppbörden bättre tillgodoses via statsbudgeten.

Nå, detta har lagstiftaren insett och sedan årsskiftet gäller därför den ordningen att man i stället debiteras tv-avgift om man har tillgång till "hel" tv-kanal oavsett teknikplattform. Fortfarande menar jag dock att skatten har fördelar: dels slipper man administrativa tolkningar om vad som är att anse som "helt och delt", dels slipper man administrativa avgränsningar, inklusive kontroller, av dem som aktivt valt bort "hel" tv-kanal för att slippa betala tv-avgift.

Betalningsviljan är främst kopplad till programinnehåll snarare än teknisk plattform Men om man är överens om värdet och behovet av en mångsidig - om också inte allomfattande- kvalitativt god, saklig och opartisk public service i en utvecklad demokrati bör man kunna betrakta public service som vilken annan samhällsnyttig verksamhet som helst och finansiera den skattevägen.

Synpunkten att oberoendet skulle minska och risken för politisk påverkan öka väsentligt, jämfört med idag, om public service blir en post i statsbudgeten tycks mig överdriven. Redan dagens ordning innebär genom granskning av årsredovisningar ett slags årlig avstämning mot sändningstillståndens uppsatta mål och därmed även prövning av public service -bolagens medelsbehov, vilka föranleder riksdagen att besluta om tv-avgiftens storlek. Intet hindrar i och för sig riksdagen från att vid en finansiell omläggning över statsbudgeten i princip ange ramar och reformutrymme även för fleråriga avtalsperioder, som nu.

En sådan ordning medför inte med nödvändighet vare sig mer eller mindre beroende. En skatte-(eller avgifts-)finansierad tv och radio i allmänhetens tjänst, public service, borde däremot inte innehålla reklam, sponsorskyltar och dylikt.

Det viktigaste måste rimligen vara att det finns en bred politisk enighet kring den allmänna samhällsnyttan med public service. En sådan formuleras lämpligen i sändningstillstånden, som också i framtiden med fördel borde vara fleråriga, bland annat för att medge viss arbetsro.

Henrik S Järrel var riksdagsledamot för moderaterna 1991-2006.

Henrik S Järrel

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.