Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Debatt

"Pirattjänsterna slipper problematiken helt"

Publicerad: 13 November 2014, 13:40
Uppdaterad: 6 December 2015, 12:22

DEBATT. Filmjättarna borde sätta press på Apple, Microsoft, Google och Adobe för att få en standard i kampen mot pirattjänsterna, skriver Jonas Rydholm Birmé lösningsarkitekt och konsult i streaming-området.


Ämnen i artikeln:

BredbandsbolagetThe Pirate Bay

Dagens Media avslöjade tidigare i veckan att filmjättarna stämmer Bredbandsbolaget och kräver blockering av pirattjänsterna, vilket är ett sätt att möta hotet på. Ett annat sätt är att möta hotet med bättre tjänster, enligt Mats Nyman, försäljningsdirektör på MTG TV.

Nya tjänster föds hela tiden på internet och inte minst inom mediaområdet. Ett medialandskap som blir mer och mer demokratiserat där innehållsskapare och tittare är ett och samma segment.

Olika tjänster föds för att knyta ihop de som skapar innehållet med de som önskar konsumera innehållet.

För att bibehålla en innovativ miljö i det här landskapet och stimulera skapandet av nya tjänster och ge utrymme för mindre aktörer på marknaden är det viktigt att det finns öppna standarder för mediadistribution (streaming), rättighetsskydd (DRM) och betalning. I det här fallet kan öppna standarder också bidra till effektivare lagring av media vilket bidrar till en bättre hushållning av de resurser som finns.

För distribution av video på internet används en teknologi som går under namnet streaming. Det är en teknologi som är anpassad utifrån den infrastruktur som internet är uppbyggd av i dag.

När du tittar på TV i mobilen eller på surfplattan är det den här teknologin som används. Idag finns det tre dominerande protokoll för den här teknologin och företagen bakom dessa protokoll är Apple, Microsoft och Adobe, och även om de är snarlika i sin uppbyggnad så är de inte hundra procent kompatibla med varandra.

Det är också en viss fragmentering hos webbläsare, mobiltelefoner, surfplattor, uppkopplade TV-apparater, för vilka protokoll de vardera har stöd för.

Att ha en hundraprocentig räckvidd, det vill säga att kunna nå alla enheter, kräver stora resurser hos innehållsleverantören där det i praktiken handlar om att ha stöd för dessa tre protokoll. I många fall innebär även detta att det behöver lagras flera kopior av samma innehåll vilket leder till ett ineffektivt nyttjande av lagringsresurser.

I det här området pågår en standardisering och det kommer ta ett tag innan alla enheter har stöd för det här fjärde protokollet men intentionerna finns hos de industriledande parterna som varit med och tagit fram standarden. Det innebär att innehållsleverantören enbart behöver stödja ett streaming-protokoll vilket skapar utrymme för mindre och mer nischade innehållsleverantörer.

Den innehållsskapare som lagt både tid och pengar på att producera innehåll skall naturligtvis kunna värna om sin rätt att kunna kapitalisera på innehållet. Det kan vara en stor eller liten producent.

Ett krav många innehållsägare har är att innehållsleverantören skyddar innehållet från okontrollerad spridning med teknologi för rättighetsskydd. För rättighetsskyddad distribution på Internet finns idag även här några dominerande teknologier från Apple, Microsoft, Google och Adobe.

Problematiken även här är att för att ha en hundraprocentig räckvidd krävs det att innehållsleverantören har stöd för alla dessa rättighetsskydd. Något som är ännu mer resurskrävande än att ha stöd för alla streamingprotokoll. Även här innebär det att samma innehåll behöver lagras i fler kopior med olika rättighetsskydd vilket är ineffektivt. För mediakonsumenten är det lätt att hamna i situationen att innehållet som innehållsleverantören erbjuder inte fungerar på den enhet eller operativsystem konsumenten har.

Pirattjänster som inte har någon ambition att skydda materialet slipper den här problematiken helt.

Här går det att argumentera för att det också pågår en standardisering i området, vilket är sant. Men den är idag inte utformad på ett sätt som skapar ett incitament för en enhetlig teknologi där innehållsleverantören endast behöver stödja en teknologi.

Även om standarden definierar en enhetlighet runt omkring teknologin så kräver det att både uppspelarenheten och innehållsleverantören har stöd för teknologierna från Apple, Microsoft, Google och Adobe. Detta anser jag är ett stort hinder för en mindre innehållsleverantör på marknaden att kunna slå sig in. Det hindrar också nya uppstickare på till exempel webbläsarsidan att kunna etablera sig. Filmjättarna borde se ett värde och kunna utöva lite press mot de här stora aktörerna till att enas kring en standard i kampen mot pirattjänsterna.

I mitt tycke är processen för att betala för tjänster på Internet fortfarande inte fullt så enkel som jag önskar att den var. Varje innehållsleverantör har sitt sätt att hantera betalningen på. Jag måste erkänna att utifrån ett tekniskt perspektiv så är jag inte expert på det här området men som konsument skulle jag önska att en betalning för konsumtionen av media blev mer standardiserad. Dels för att göra det lättare för innehållsägaren att ta betalt men framför allt för att göra det enklare för konsumenten.

I ett landskap med alla dessa tre områden uppbyggda på öppna standarder ser jag framför mig nya tjänster för att navigera sig runt i den ständigt ökade mängden av innehåll som skapas varje dag, nya mer nischade innehållsskapare och nya typer av affärsmodeller. För att inte bromsa denna utveckling är det viktigt att standardiseringsarbetet inte stannar upp utan att alla krafter verkar för ett landskap uppbyggt av öppna standarder.

Jonas Rydholm Birmé, konsult på Eyevinn, ett oberoende konsultbolag specialicerat på video och streaming.

LÄS ÄVEN:


Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev