Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera


Debatt

"NRJ protesterar eftersom nya regeln förhindrar deras monopol"

DEBATT. NRJ och Bauer använder begreppen ”flexibilitet” och ”organisk förändring” för att beskriva hur två företag lägger under sig närmare 75 procent av de kommersiella radiotillstånden. Och de kallar förbud mot monopol för ”omfattande inskränkningar”, menar MTG:s vd Anders Jensen.


Publicerad: 09 Mars 2017, 12:02
Uppdaterad: 09 Mars 2017, 13:15

Ämnen i artikeln:

Anders JensenNRJBauer Media Group

Anders Jensen. Foto: Janne Naess

Regeringen föreslår att regelverket för kommersiell radio görs om så att minst tre riksradiokanaler kan få sändningstillstånd nästa år. Den sista juli 2018 löper nämligen alla de nuvarande lokala tillstånden ut och såväl den nuvarande som den tidigare regeringen har varit överens om att så ska ske för att skapa enhetliga villkor för alla tillstånd. I dag finns en rad olika tillstånd som delats ut vid olika tidpunkter och med varierande villkor för avgifter och annat. MTG välkomnar förslagen och vi ser förändringarna som en förutsättning för att den privata, kommersiella radion äntligen ska kunna konkurrera med Sveriges Radio.

I Dagens Media den 2 mars skriver NRJ:s VD Rikard Mazaret att ändringarna är dåliga eftersom de är tänkta att skapa tre riksradiokanaler som ska konkurrera med varandra. Han föredrar dagens modell med ett lapptäcke av små tillstånd där NRJ samarbetar med den största aktören, Bauer, genom att i praktiken hyra ut sina tillstånd. Resultatet har blivit ett mycket olyckligt radiomonopol på många orter, något som de naturligtvis gärna har kvar.

När den kommersiella radion fick sina första sändningstillstånd 1993, så utlystes endast lokala tillstånd eftersom dåtidens beslutsfattare hade en övertro på lokalradions bärkraft. Redan under första året började radiostationer gå i konkurs och efter en mycket lång och kostsam konsolideringsprocess så har vi nu en radiomarknad med tre lapptäcken av kommersiella tillstånd.

Både frekvensanvändningen och konkurrensreglerna är ineffektiva och på många orter finns bara en eller två kommersiella stationer. På flertalet av dessa är det Bauer som kontrollerar tillstånden genom sitt samarbete med NRJ. Eftersom de i praktiken är en aktör råder således monopol. Dagens regelverk har inte gett Konkurrensverket de verktyg som behövs för att bryta monopolen utan verket har bara kunnat konstatera att en aktör i praktiken kontrollerar samtliga tillstånd och därmed annonsmarknaden i ett flertal sändningsområden.

Regeringen föreslår att varje aktör bara får förfoga över ett tillstånd per tillståndsområde. Det är denna nya regel som NRJ protesterar mot eftersom det skulle hindra att två samarbetande stationer skapar lokala monopol. Både NRJ och Bauer använder nyspråk och menar att det är mer ”mångfald” med drygt 100 lokala tillstånd än med tre rikstillstånd, utan att ta hänsyn till att tre nationella nätverk blir minst en extra aktör på samtliga orter och två nya aktörer på de orter där det idag är monopol. De använder begreppen ”flexibilitet” och ”organisk förändring” för att beskriva hur två företag lägger under sig närmare 75 procent av de kommersiella radiotillstånden. Och de kallar förbud mot monopol för ”omfattande inskränkningar”.

Så vitt vi förstår innebär de båda bolagens alternativ till regeringens förslag att vi ska göra om 1993 års misstag, dvs. att vi utlyser 103 lokala tillstånd och sätter i gång en ny, komplicerad och dyr konsolideringsprocess. Det är svårt, för att inte säga omöjligt att hävda, att det skulle bidra till att stärka den kommersiella radion.

I sammanhanget kan det vara intressant att jämföra med situationen i Norge där vi med framgång bedriver radioverksamhet. En viktig förutsättning för den positiva utvecklingen på den norska marknaden har varit att man där har haft nationella tillstånd och en fungerande konkurrens. Det i sin tur har gjort det möjligt att genomföra en digitalisering. Förslagen till förändringar är i sig positiva för dagens radiomarknad, men de skulle också underlätta en eventuell framtida digitalisering, om frågan åter skulle aktualiseras även i Sverige. Erfarenheterna från Norge pekar inte heller på några svårigheter att genomföra en s.k ”clean cut” av tillstånd. Så skedde 2002 när de gamla tillstånden löpte ut och nya fördelades.

MTG är ett långsiktigt och ansvarstagande svenskt mediebolag, med lång rad olika verksamheter. Vi har bedrivit egen verksamhet inom kommersiell radio sedan starten 1993, trots de svårigheter som beskrivits. Det vill vi gärna fortsätta med. En förutsättning för att kunna utveckla den kommersiella radion efter 2018 är att det råder sund konkurrens och nationell närvaro för alla de aktörer som det finns utrymme för vid sidan om public service.

MTG välkomnar därför regeringens förslag, vilket för övrigt en överväldigande majoritet av remissinstanserna också har gjort. Förslaget gör det möjligt för nationella radiostationer, kompletterat med regionala kanaler där så finns möjlighet. Med en ny frekvensplanering och bättre resursutnyttjande innebär det ökad mångfald, bättre konkurrens och nya möjligheter att stärka den kommersiella radion.

Anders Jensen

VD MTG Sverige, och styrelseordförande för MTG Nordic Entertainment   

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Missa ingenting från Dagens Media! Prenumerera på vårt nyhetsbrev helt gratis!

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.