Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Medierna som moralisk domstol skapar ängsliga ledare"

Publicerad: 26 September 2013, 03:32
Uppdaterad: 6 December 2015, 13:33

DEBATT. Makten att definiera vad som anses vara ett önskvärt beteende förskjuts – från organisationer till den mediala arenan, skriver forskarna Maria Grafström, Karolina Windell och Pernilla Petrelius Karlberg, som i dagarna ger ut en bok i ämnet.


Ämnen i artikeln:

Arbetsförmedlingen

För en tid sedan kunde vi läsa om turerna kring Arbetsförmedlingen. Det dröjde inte länge förrän journalister i kommentarer och ledare slog fast att Arbetsförmedlingens dåvarande generaldirektör ”måste avgå omedelbart” (ledare, Aftonbladet, 23/8) eller åtminstone att ”någon måste bort” (krönika, SvD Näringsliv 24/8). Uttalanden om vad som är rätt och fel, föredömligt eller förkastligt, blir allt vanligare. Åsiktsjournalistiken breder ut sig. Journalister förväntas först sakligt rapportera om händelser för att sedan värdera och tolka samma händelser i kommentarer och analyser. I förlängningen riskeras gränsen mellan nyhetsrapportering och tyckande att suddas ut. 

Fria och oberoende medier har en avgörande betydelse för att ett demokratiskt samhälle ska fungera. I det journalistiska uppdraget ligger givetvis att granska och peka ut felaktigheter. Men vad händer med den granskande journalistiken när medierna spelar dubbla roller – både den som åklagare och domare?

Det sker idag en ökad medialisering och moralisering av organisationers verksamhet och ledarskap. Det innebär en mer intensifierad medial bevakning och en ökad genomlysning av organisationers moraliska kompass. I denna utveckling ser vi en tendens till att dagens journalistik oftare handlar om att utkräva ansvar av ledare genom att argumentera för deras avgång snarare än att analysera och problematisera händelser. Det blir viktigare att lyfta fram syndabockar än att erbjuda olika perspektiv på komplexa problem. Ett sådant medieklimat riskerar att göda ängsliga ledare som undviker att fatta beslut eller vidta åtgärder som inte låter sig förklaras enkelt i enlighet med den kommersiella medielogiken.

Frågor som rör moral och ansvar har sällan självklara svar, men när medierna ges tolkningsföreträde tenderar det att framstå så. Moraliskt laddade frågor framställs ofta som endimensionella – rapporteringen blir svartvit och de gråa nyanserna får inte plats. Idag har medielogikens förenklade världsbild i hög grad accepterats och istället för att visa på andra bilder tenderar organisationer och företag att lämna walk over.

I mötet mellan moraliskt värdeladdade ämnen och medielogikens krav på dramaturgi förändras därför förutsättningarna för dagens ledarskap. Vår forskning visar att inte bara allmänhetens uppfattningar påverkas av mediebilden. Även de som får spela huvudroller i ett mediedrama tenderar att ändra uppfattning om det egna beteendet. Det handlar ofta om en känsla av att inte få möjlighet att förklara sig och att man därför måste anpassa sig till den mediala versionen med argumentet att det inte går att vinna mot medierna. Därigenom, anser vi, tilldelas medierna rollen som moralisk domstol av kommunikatörer och andra delaktiga. Ledare står oftare inför valet att presentera sin verksamhet i enlighet med rådande medielogik eller att genomföra aktiviteter som är för organisationens bästa, men som inte låter sig förklaras enkelt och positivt i medierapporteringen.

Den här utvecklingen skapar en ängslighet hos ledare, vilket i sin tur innebär att makten att definiera vad som anses vara ett önskvärt beteende förskjuts – från organisationen till den mediala arenan. Utvecklingen riskerar att leda till att det anses vara viktigare att anpassa sig till mediernas moraliska agenda än att lyssna inåt på den egna moraliska kompassen, ta sig an svåra frågor och stå upp för de egna handlingarna. Vi efterfrågar en nyansering av hur komplexa ansvarsfrågor och moraliska dilemman lyfts fram i medierna. Vi behöver en journalistik som belyser och problematiserar i stället för att fördöma och avsätta. Och för att nå dit behövs en reflekterande debatt där inte bara journalister, utan även kommunikatörer, ledare och andra beslutsfattare deltar och tar ansvar för morgondagens journalistik.

Maria Grafström, docent, Score vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm

Pernilla Petrelius Karlberg, ekon.dr., Handelshögskolan i Stockholm och IFL.

Karolina Windell, ekon.dr., Score vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm

Artikelförfattarna kommer i dagarna ut med boken ”Föredöme eller fördömd? Medierna som moralisk domstol”, som ges ut av SNS Förlag.

Madeleine Nilsson

Redaktör

madeleine@dagensmedia.se

Ämnen i artikeln:

Arbetsförmedlingen

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.