Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Journalister vinklar bort de etiska reglerna

Publicerad: 16 April 2007, 06:00
Uppdaterad: 6 December 2015, 16:30

Journalistikens snäva vinklar ställer också höga krav på allsidighet och korrekthet. Mediegranskarna Aaron Israelson och Fredrik R Krohnman har släppt en rapport om en budgetbevakning som manipulerar språket. Till och med TT:s reportrar bryter mot sina egna skrivregler.


Det första en journalist får lära sig är att hårdvinkla nyheter. Det är ett nödvändigt grepp, men ställer också höga krav på reportern. Pressens etiska regler talar om vikten av "allsidighet" och "korrekthet" för att undanröja varje tvivel om att reportern tar ställning.

Men när en nyhetsrapportering som utger sig för att vara allsidig och korrekt använder ett språk belastat med värdeladdade ord och därmed vrider mediekonsumentens verklighetsuppfattning i en bestämd politisk riktning är det läge att reflektera.

Så här ska TT:s reportrar, enligt nyhetsbyråns egna skrivregler, förhålla sig till politisk rapportering och tendentiösa begrepp:

"Var uppmärksam på värdeladdade ord och ord som kan innebära ett ställningstagande. Skriv till exempel inte skattereform utan skriv skatteomläggning om det inte rör sig om ett direkt citat. Det är ju inte säkert att det verkligen är en reform som är liktydig med förbättring.Det är därför också bättre att skriva ändra eller göra om i stället för att reformera."

Det vore klädsamt om reglerna efterföljdes, men så ser inte verkligheten ut. Förslaget om ny tandvårdsfinansiering kallas konsekvent för "tandvårdsreformen" och skattesubventionerat inträde på statliga museer "fri entréreformen". Vidare bryter TT:s reportrar mot sina egna skrivregler genom att beskriva omläggningen av a-kassan - låt oss lite tillspetsat kalla den "jobbreformen" - som en "försämring av a-kassan".

Vår granskning visar att skattereduktionen på arbetsgivaravgifter i vissa tjänstesektorer däremot kallas just "subvention". Och inför försäljningen av statliga bolag har reportrarna redan laddat med att vid två av tre tillfällen använda negativt laddade ord om denna del av den ekonomiska politiken.

Med ett subtilt ordval liknas försäljningen av statens affärsverksamhet vid slutrean i en konkursfärdig lumpbod där "allt ska bort". När två tredjedelar av begreppen som används i nyhetsflödet är negativt laddade är det en händelse som liknar en tanke att också två tredjedelar av svenskarna säger sig vara negativa till "utförsäljningen" av statliga bolag.

Givetvis ska det finnas plats för analys, tolkning och kommentarer. Bra journalistik behöver verkligen inte vara objektiv eller stilistiskt blodfattig. Men skotten måste vara vattentäta. Nyhetsrapportering som utger sig för att leverera rena fakta får inte med en subtilt värdeladdad verbal processor appellera till nyhetskonsumentens undermedvetna.

"Försämring" kan ersättas med "sänkning", "utförsäljning" med "försäljning" och "subvention" med "reduktion". Så kan nyhetsrapporteringen dräneras på omedveten värdeladdning och en mer välinformerad publik lämnas att döma efter eget huvud.

Fredrik R Krohnman och Aaron Israelson, Näringslivets Medieinstitut.

Aaron Israelson

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.