Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Jonas Gardells ignorans chockar mig"

Publicerad: 11 April 2014, 04:29
Uppdaterad: 6 December 2015, 12:41

DEBATT. En outtalad norm är att människor med funktionshinder ska vara glada och tacksamma när de får vara med i media. Det skriver journalisten Anna Bergholtz efter en hätsk diskussion med komikern Jonas Gardell.


Han kanske inte vet, tänker jag till hans försvar. Fel ordbruk handlar ofta om okunskap.

Jag pratar om Jonas Gardell, som under lördagen medverkade i TV4 Nyhetsmorgon. Detta för att uppmärksamma ”Livet är en schlager” som nu blir musikal. Jag som beundrar Gardells arbete satt klistrad. Under intervjun nämner han dock ordet ”rullstolsbunden” flera gånger. Ett förlegat ord som för många är väldigt laddat.

Så jag twittrar till honom. Skriver att jag gillar det han gör, men ber honom att inte använda ordet ”rullstolsbunden”. Rekommenderar att istället använda ”person som använder rullstol”. Snabbt får jag ett direktmeddelande till svar. " Hej, jag blir GALEN och ledsen på hur folk som du märker ord och larvar sig när man försöker göra nåt bra. Din negativa energi är skit!”.

Låt mig tillägga att Gardell i tv-soffan själv berört skillnaden mellan ordvalen ”är cp-skadad” och ”att ha en cp-skada”.

Därpå följer nästa meddelande: " Bidra med nåt positivt istället och gör den här världen bättre istället för att dissa oss som försöker". Och i nästa tweet i hans flöde ser jag: " Det finns en särskild avdelning i helvetet för människor som märker ord”.

I tio års tid har jag arbetat som journalist och föreläsare. Jag har egen erfarenhet av funktionsnedsättning och arbetar ofta med min hjärtefråga; funkisars synlighet i media. Att vi ska vara med som alla andra. En viktig del i det arbetet är språkbruket. Precis som för alla människor i olika situationer.

Backar vi tillbaks i tiden användes ordet ”invalid” för en person med funktionsnedsättning. Tack och lov förändras språket och attityderna som en följd. Det är mycket på grund av en ständig diskussion kring vilka ord vi bör använda, inte säga och varför. Att som journalist och i övriga medieyrken ha koll på rätt språkbruk, är enligt min mening, av yttersta vikt. Även att vara öppen för att lära. Därför kändes det naturligt att upplysa Jonas Gardell om hans felaktiga ordbruk.

Jag är chockad. Jonas Gardell arbetar med musikalen "Livet är en schlager" som handlar om funktionsnedsättning. Varför denna ignorans av rätt ordbruk? Jag undrar om Gardell förpassat mig till helvetet om jag märkt ord som ”neger”? Och varför fanns detta behov av att ”trycka ner mig”? Min mening var ju just den, som han skriver – ”att göra världen bättre”.

Nu får Jonas Gardell stå som syndabock. Något han visserligen förtjänar efter ett dåligt beteende. Fast egentligen handlar inte det här om en enskild individ, utan om ett strukturellt problem. Inte minst inom media.

Det finns en outtalad norm att vi funkisar ska vara glada och tacksamma när vi får delta. På vilket sätt vi medverkar spelar mindre roll. Se debatten kring programmen ”De odejtbara” och ”Mot alla odds”. Om fel uppstår får vi inte kritisera, för hur man pratar om oss är inte så noga. Huvudsaken är att någon gör något. Det är ungefär samma syn som man hade på etnicitet och HBTQ-frågor förut.

När jag arbetade på Sveriges Radio berättade flera medarbetare om rädslan för att säga eller göra fel och bli utskällda. Därför valde många att inte göra inslag med koppling till funktionsnedsättning. Det är illavarslande. Vi måste fortsätta våga upplysa varandra, utan att anklaga. Och vi måste våga lyssna och lära utan att ta illa vid oss. Precis så som jag försökte göra med Gardell.

I måndagens ”Fråga doktorn” i SVT visar programledaren sin professionalitet på ett föredömligt sätt. Hon sa i ett första skede ”rullstolsbunden”. Och det är mänskligt att fela. Men sedan insåg hon snabbt vad hon sagt, ursäktade sig och rättade sitt eget ordval till ”rullstolsburen”. Svårare än så behöver det alltså inte vara.

Här kan du läsa om språkbruk avseende funktionsnedsättning.

Anna Bergholtz, journalist

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.