Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Jag vill inte kramas med mediesäljare

Publicerad: 4 April 2007, 08:44
Uppdaterad: 6 December 2015, 16:30


Precis som alla andra medierådgivare pratar jag mycket i telefon på dagarna. Det är en del av mitt jobb, att prata med kunder, byråer och mediesäljare. Mest säljare eftersom de är så många. Deras jobb är förstås att ringa mig och mitt jobb är att lyssna. Jag lyssnar för att hålla mig uppdaterad och få information för mina kunders räkning.

"Ja, det är Jenny?"

"Tjena Jenny! Det är Erik på Whatever." Han låter jätteglad, som om vi är bästisar."Hej." Lite avvaktande kanske eftersom jag aldrig har hört talas om vare sig Erik eller Whatever.

"Hur mår du? Allt bra?" frågar Erik på ett oerhört vänskapligt vis och jag börjar fundera på om jag trots allt känner honom. Mitt minne är inte det bästa så det är inte omöjligt.

"Ja, det är väl bra med mig." Tror verkligen inte att jag har pratat med honom tidigare och vägrar som en barnunge att fråga honom hur han mår."Mycket att göra eller, med alla kunder?"

"Ja, jo." Jag är ingen otrevlig person, jag kommer bra överens med de flesta. Men jag orkar bara inte fejka någon sorts relation som inte finns.

Det händer även att säljare jag för första gången pratar med i telefon föreslår en lunch ute på stan. De menar väl och tror säkert att det är det bästa sättet att skapa en bra affärskontakt. Och visst, det kan det absolut vara. Men jag vill inte. Jag vill inte äta lunch med någon jag aldrig har träffat förut. Det är riskabelt. Det är som att boka in en första dejt på en trerätters middag, omöjlig att rymma ifrån om det visar sig att man inte har något att prata om. Jag vill ha möten på kontoret, över en kaffe, och jag vill prata om det som är väsentligt. Inte om en infekterad skilsmässa eller andra familjeangelägenheter och absolut inte om otrohet. Jo, allt detta har avslöjats och erkänts den första eller möjligtvis andra gången jag har träffat personer i mitt arbete. Vad ska jag göra med den informationen? Jag sitter där och lyssnar och nickar medkännande (eller misstänksamt just vid det tillfället otroheten avslöjades) utan att veta vad jag förväntas säga. Det är mycket märkligt. Efteråt utvecklas en olustig gisslansituation, det tar emot att ta upp saker som kanske inte funkar och det tar emot att gå på lite hårdare i en förhandling. Jag menar, om personen ifråga redan är deprimerad och går i terapi så vill jag inte vara den som gör livet ännu svårare.

Vårt färska förhållande utvecklas i snabb takt och när vi ses för andra gången har vi blivit fysiska. Vi kramas. När vi ska inleda ett möte kramas vi. Vi går runt i rummet och kramar alla närvarande, även om det så är femton personer i rummet. Det är en omständlig procedur men den måste avklaras innan mötet kan sätta igång. När mötet är slut upprepas samma sak. Det finns undantag, killar kramar inte killar, men som tjej kramar man samtliga. Jag är ingen fysisk person, jag tar inte på folk som jag pratar med, jag tycker att det är obehagligt om det är mycket folk i omklädningsrummet på gymmet och jag får nästan panik om jag måste stå i en överbefolkad tunnelbanevagn i rusningstrafik. Redan som liten skyllde jag på att jag blev svettig när min mormor försökte krama mig. Men i mitt jobb måste jag kramas hela dagarna, annars verkar jag otrevlig. Jag misstänker att detta förekommer främst mellan säljare och mediebyråfolk. Av någon outgrundlig andledning ska vi låtsas ha den här intima relationen som vi egentligen inte har. Kan inte tänka mig att det sker inom, låt oss säga, verkstadsindustrin. Ring gärna, men presentera dig och gör mig inte förvirrad genom att låtsas som att vi känner varandra. Bjud mig gärna på lunch men låt oss hålla konversationen på ett någorlunda neutralt plan de första gångerna vi ses. Och vi kan väl vänta med kramarna, tills vi känner varandra lite bättre?

Jenny Leeb är författare och projektledare på Bizkit

Jenny Leeb

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.