Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Hur sociala är de sociala medierna?”

Publicerad: 25 juni 2009, 07:33
Uppdaterad: 6 december 2015, 16:14

Hur sociala är egentligen Twitter, Facebook och andra liknande mötesplatser? Är de snarare inte rätt så osociala?


Det är många som självupptaget pratar men färre som lyssnar, skriver Svante Nybyggars, copywriter på Nybyggars Kommunikation.

På 2000-talet kan mänskligheten grovt delas in i digitala infödingar och dito immigranter samt ouppkopplade losers. Själv är jag immigrant, ännu storögd inför mycket av det nya. Mitt sociala arv består bland annat av ”Hylands Hörna” i statstelevisionen och vinylskivor med The Beatles, Stones och Kinks. I fikarum och bland kompisar kunde förr alla delta i samtalet eftersom vi sett och hört samma saker. Ingen missade en nyhet, då popgrupperna släppte sina skivor med inplanerade mellanrum för att inte konkurrera.

Med internet och globalisering förändrades allt. Åtminstone till en början. I sociala sammanhang var det nu svårt att vara social. Vad skulle vi prata om? Alla hade sett olika tv-program och hört olika sorts musik. Resultatet: monolog, inte dialog. Om det alls gick att mötas, var det status att ligga steget före:

”Har du sett att Fyran till hösten visar en uppföljare till dramaserien ”24”?”

”Gäsp. Den har jag redan sett på en amerikansk sajt. Är nu inne på omgång tre.”

Vart var vi på väg? Många undrade och kände kanske igen sig i ”Den ensamma bowlaren” av den amerikanske statsvetaren Robert D Putnam. Boken, som utkom på svenska i början av 2000-talet, gav en bild av tillståndet i USA. Den sociala gemenskap som tidigare var naturlig hade luckrats upp. Människor bowlade inte längre tillsammans och tänkte och agerade mer som konsumenter än som medborgare. Knappast någon skillnad på hemmaplan. Folkrörelsesverige var bara en skugga av vad det en gång var.

Idag? Själv gick jag med i Twitter för några månader sedan och därefter i Facebook. Ville inte missa tåget. Men var finns de intressanta kommentarerna? Företag påstås ju dessutom tjäna pengar här. Själv hittar jag mest twitter om vad folk ätit till lunch eller när de ska gå på spinning. Det känns inte särskilt socialt, mer som ett avlägset rop på hjälp: ”Se mig, tyck om mig.”

Dessbättre är jag på Facebook inbjuden till en grupp som diskuterar marknadsföring. Detta medium har bättre kommentarmöjligheter, attraherar lite mognare användare och liknar mer en fikarast, enligt Johan Ronnestam, expert på digitala medier. Jo, Facebook verkar åtminstone öppna för nätverkande och vård av personliga varumärken, om än med ganska artificiell prägel.

Även om viljan finns är det lätt att bli matt. Varje dag skrivs det om nya sociala medier. Och fler är på gång, enligt nämnde Ronnestam. Nu handlar det dessutom om ökad segmentering - dvs sociala medier kring specialintressen: mat, musik, fågelskådning, cricket…ja, vad vet jag.

Det vill till att registrera sig på många ställen om man har en någorlunda bred intressesfär. Samtidigt lite nördigt att ständigt sitta uppkopplad. Socialt? Sådär. Fast vad gör man inte för att slippa bowla ensam?

 

Svante Nybyggars

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.