Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Företag borde tänka mer som idéburna organisationer"

Publicerad: 2 november 2011, 05:13
Uppdaterad: 6 december 2015, 14:52

Många av de företag som har en hållbarhetspolicy verkar ha den bara som just policy. Det duger inte, skriver Martin Nordlinder och Jan Ferlin.


Fler och fler vill göra värderingsbaserade inköp. Det som tidigare handlat mest om pris och status har fått ytterligare en beståndsdel – vad betyder den här produkten eller tjänsten för mig och för dem som ligger bakom, de som varit involverade från idé till butik?

De värderingsbaserade inköpen handlar oftast om någon form av hållbarhet – ekologisk, ekonomisk eller social. Jag väljer den här produkten eller tjänsten för att jag vet att den inte skitar ner världen, för att de anställda har schyssta villkor, för att inte hela vinsten hamnar i ägarnas egna fickor…

Vad de så kallade idéburna organisationerna har som de flesta kommersiella företagen saknar är en humanistisk idé och grund att stå på. En idé som ofta handlar om att göra världen bättre. Att lyfta fram barns rättigheter, se till att fler unga kan få någonstans att bo eller att göra vattnet renare.

Ändamålet kan definieras som ”gott” i bemärkelsen att det gör nytta för en viss grupp, utan att det sker på bekostnad av andra. Det är verksamheter utan egenintressen som främsta argument, vars överskott går till att skapa en ännu bättre produkt eller tjänst. De bärs fram av en idé om verksamheten snarare än av en idé om affärerna.

Eftersom de idéburna organisationerna inte ser affärerna som det främsta målet förstår eller accepterar de inte att de befinner sig på samma spelplan vad gäller människors uppmärksamhet som andra varumärken. Många agerar utifrån att verksamheten är viktigare än vad människor tycker om den, vilket är en ekvation som inte går ihop. Ju viktigare man anser att verksamheten är, desto viktigare borde det vara att få så många som möjligt att ta del av den.

De idéburna organisationerna har mycket att lära av de kommersiella företagens sätt att kommunicera, men de kommersiella företagen har lika mycket att lära av de ickekommersiella.

Genom att erbjuda något mer, långt viktigare för de flesta än att företagets ägare tjänar så mycket pengar som möjligt, finns stora vinster att göra. Vinster som alla människor får ta del av, därmed också ägarna själva. Det är förstås en fråga hur man definierar ”vinstintressen”.

 Om vi antar att fler konsumenter kommer att ställa högre och tydligare krav på att kommersiella företag ska agera som konsumenterna själva vill göra, med ansvar för sig själva och sin omvärld, finns bara en väg att gå.

Många av de företag som har en hållbarhetspolicy, ofta av ekologisk karaktär, ibland med sociala hänsyn, verkar ha den bara som just policy. Ett antal bokstäver i en mapp på skrivbordet eller under en flik på hemsidan. Det finns inga bevis på att policyn verkligen efterlevs och ofta används formuleringar som ”vår avsikt är…” eller ”vi ska sträva efter…”. Det duger inte.

För att den nya tidens varumärken ska leva upp till kraven från den nya tidens konsumenter krävs ärlighet och handlingsförmåga. Det krävs styrelser och ledningsgrupper som på riktigt inser att deras företag är av stor betydelse, inte bara för de själva utan för de konsumenter de är beroende av. De måste agera som att deras verksamhet är lika viktig som de vill få konsumenterna att tycka.

Martin Nordlinder och Jan Ferlin,

kreativt och strategiskt ansvariga på Spirit Stockholm

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.