Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Ett försök att slippa kritik"

Publicerad: 23 juni 2009, 12:06
Uppdaterad: 6 december 2015, 16:19

Kinna Brundin, vd på Cohn & Wolfe, är starkt kritisk till hur offentliga upphandlingar genomförs. Framför allt vänder hon sig mot kravet att redovisa samtliga kunder.


Hur mycket sämre kommunikationstjänster är svenska myndigheter beredda att acceptera i utbyte mot en oanvändbar lista över alla kunder som deras pr-byrå har arbetat med? Och vad tycker skattebetalarna som får betala mer för mindre?

Cohn & Wolfe bestämde sig nyligen för att dra sig ur Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets upphandling om pr-tjänster, eftersom myndigheten kräver en komplett lista på alla kunder som vi arbetar med. När Livsmedelsverket upphandlade pr-tjänster tidigare i år krävde de att få en lista på alla kunder som byrån jobbat med under de senaste fyra åren.

Detta är en olycklig trend som förtjänar en öppen och ärlig diskussion.

Vad är värdet för Livsmedelsverket i att känna till alla som vi arbetade med under 2005, 2006, 2007 och 2008? Kanske vill de veta om vi arbetat med någon som verkar för intressen som går på tvärs mot deras egna? Kanske vill de veta om vi har nyttig erfarenhet från liknande uppgifter eller branscher?

 

Men då vore det ju klokare att ställa frågorna på det sättet. Nu bad de om en kundlista.

Man får anta att en sådan fråga kan ha ett rätt eller ett fel svar, men det är svårt att förstå hur och varför. Stora byråer har i regel erfarenhet av att samtidigt ha kunder som står i direkt konkurrens med varandra. Det relevanta är inte vilka kunder man har (eller har haft), utan vilka processer man har för att se till att exempelvis inte information läcker mellan kundteam.

För att kunna lämna ifrån sig en sådan lista måste byrån alltså ta kontakt med samtliga tidigare kunder och fråga om deras tillstånd att använda denna (ibland avslutade) kundrelation för att söka ett nytt uppdrag – och de måste alla, oavsett tidigare överenskommelse, svara ja. Att lämna ifrån sig en kundlista innebär också att man lämnar ifrån sig tolkningsföreträde till den. Varje möjlig tolkning av ett sådant ytligt material är emellertid subjektiv. Offentliga upphandlingar är tänkta att göra processen mer transparent, inte mindre. 

 

Detta är inget mindre än ett underkännande av pr-branschens integritet och professionalitet. Eller tror någon att Livsmedelsverket ställer samma krav på Mannheimer Swartling och Deloitte vid upphandling av advokat- och revisorstjänster?

Fokuseringen på kundlistor är ett missriktat uttryck för Janne Josefsson-fenomenet, en ytlig ängslighet och ett försök att köpa sig fri från all upptänklig kritik genom att omge sig av endimensionella deklarationer och krav. Dessa avlatsbrev illustrerar att de som upphandlar kommunikationstjänster åt offentliga institutioner har andra incitament än privata bolag. För ämbetsmän i offentlig tjänst kan det vara oproportionellt viktigare med låg risk än hög kvalitet.

 

Deras intressen skiljer sig från ägarnas. Syftet med offentliga upphandlingar är att skattebetalarna ska få så mycket som möjligt för sina pengar. Genom att utesluta många av de bästa rådgivarna gör myndigheterna precis tvärtom.

Öppenhet är viktigt. Men det är integritet också.

För Cohn & Wolfe är det viktigt att lyssna till kundens behov och göra vårt bästa för att leva upp till dem på ett bra sätt. Vissa kunder, inte minst inom krishantering, vill ogärna skylta med att ha vänt sig till proffs för att vässa sin kommunikation. För dem är det viktigt att kunna anlita rådgivare som värnar om deras integritet, och för oss är det viktigt att kunna erbjuda en mycket hög grad av integritet. Kunderna måste veta att om de vänder sig till oss för hjälp så stannar det mellan oss och dem. Är det nödvändigtvis något dåligt?

 

Denna inställning delar vi med de flesta större byråer i branschen. Därför är det uppseendeväckande att det diskvalificerar oss från samarbete med TLV och Livsmedelsverket.

Att kraven ändå ställs på det här viset leder förstås till att vissa byråer specialiserar sig på offentliga uppdrag, väljer bort kunder som ställer krav på integritet och värvar nya uppdrag genom att moralisera över konkurrenter som respekterar sådana önskemål. De flesta byråer kommer att kliva åt sidan och fortsätta att erbjuda sina kunder tystnadsplikt.

Förloraren är myndigheter som helt i onödan får sämre tjänster. Till sist är det naturligtvis skattebetalarna som får ta notan för tjänstemännens ängslighet.

Kinna Brundin

vd, Cohn & Wolfe Stockholm

Kinna Brundin

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.