Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Dags skrota public service"

Publicerad: 17 januari 2014, 05:31
Uppdaterad: 6 december 2015, 12:51

DEBATT. Det är hög tid att skrota det nuvarande licenssystemet och kommersialisera SVT1. Det skriver mediebyrån Carats broadcast-chef John Aleman.


Ämnen i artikeln:

Carat

Det är dags att skrota public service. Åtminstone är det dags att skrota det nuvarande licenssystemet och istället kommersialisera SVT1.

Årligen tilldelas SVT, SR och UR 7 miljarder kronor, varav SVT får 4 miljarder. Intressant jämförelse i sammanhanget är att TV4-gruppen 2012 hade en omsättning på 5,5 miljarder kronor.

Oavsett om du tittar på någon av SVT:s kanaler så är du tvingad att finansiera ett utbud som allt färre svenskar vill ta del av. Dagens betalningsmodell är en relik från svunna tider som behöver reformeras. Reklamfri public service är ett fenomen som Sverige har ensamrätt på i världen med några undantag. Låt oss skrota denna uråldriga modell.

Makthavarna måste omfamna de förändringar som sker i medielandskapet och inse att konsumtion och teknik befinner sig i ett skede där kravet på anpassning är större än någonsin. Public service är inte betjänt av att fortsatt urholkas genom att köra på i gamla hjulspår.    

Det är inte rimligt att de som vill avstå SVT:s utbud jagas av personer som knackar dörr i tid och otid. En ytterligare olustighet är att bli uppringd från Radiotjänst som kräver betalning av tv-licensen samtidigt som man får detaljerad information om vilka boxar ditt hushåll inhandlat.  

Lösningen är enkel. Kommersialisera SVT1 via annonsintäkter och finansiera SVT:s övriga kanaler via skattsedeln. De kritiker som nu sätter kaffet i vrångstrupen och hävdar att skattsedlar och annonsintäkter äventyrar ett ”publicistiskt oberoende” kan andas ut. Det är och kommer inte bli ett problem.

Exempel på andra statliga företag som sitter med utmanande balansgångar inom sin verksamhet är Svenska Spel och Systembolaget. Svenska Spel bemästrar det ypperligt genom sitt ”Spela Lagom-program”, Systembolaget genom sitt engagemang för ”Alkohol och hälsa”.  Det finns inga tvivel för att SVT stakar ut en väg som möjliggör ett oberoende.   

Jag och många med mig gillar SVT. De producerar bra tv och är bäst i klassen på livesända evenemang. Några av de program som levererar högst tittarsiffror under året går på SVT. Man har även en Play-tjänst som är överlägsen konkurrenternas. Kanalportföljen innehållandes SVT1, SVT2, SVT24, Barnkanalen och Kunskapskanalen tilltalar 35 procent av den svenska befolkningen (baserat på tittartidsandelar i målgruppen 3-99 år).

När de kommersiella kanalerna gråter ut i media om att SVT bör ägna sig åt samhällsbevakning snarare än underhållning så är det ett gott betyg till SVT och samtidigt ett stort mått av avundsjuka. Att sedan "Doobidoo" levererar 2 miljoner tittare per program är ett mysterium. Men att bedöma attraktionen av ett program överlåter jag till betraktarens ögon.   

SVT har idag ett utbud som primärt innehåller samhällsbevakning, sport, underhållning och kultur. På SVT2 har tittarna flytt kanalen sedan en lång tid tillbaka och kanalen är en spillra av sitt forna jag. År 2000 hade man en tittartidsandel på 23,9 procent (Alla 3-99år). 2013 är motsvarande siffra 6,9 procent.

Tanken med public service lyder: ” Tv-verksamhet som syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud”.

Den beskrivningen känns förlegad och föråldrad.

Det är få program på SVT som är så unika att allmänheten inte kan ta del av dessa via andra mediekanaler. Dessutom attraherar SVT en äldre målgrupp mer än någon annan kanal. 75 procent av alla tittare befinner sig i åldersspannet 50 plus. Men samtidigt har jag respekt för personer som föredrar "Socialistiskt Forum" och "Kulturnyheterna" framför "Paradise Hotel" och "Idol".

Dock är det ofrånkomligt att SVT misslyckats kapitalt med att attrahera målgruppen alla 15-49 år. Utbudet mot nämnda målgrupp är torftigt och jämfört med tittandet överlag så är SVT kraftigt underrepresenterade. Samtidigt bidrar målgruppen finansiellt till tv i allmänhetens tjänst. Det rimmar illa.

Tanken på public service som företeelse är en bra motvikt till de kommersiella kanalhusen, vars primära mål är att jaga tittartidsandelar och maximera intäkt. Däremot finns det inget som säger att man inte kan kombinera två världar, den kommersiella och den statliga.

Ett berikande programutbud kan man fortsatt leverera via SVT2, SVT24, Kunskapskanalen, SVT Play och Barnkanalen.  SVT1 bör kommersialiseras, och det behövs inga långdragna utredningar för ett sådant skifte. SVT sitter på en programbank innehållandes "Melodifestivalen", "Mästarnas Mästare", "Så ska det låta", "Antikrundan", "Allsång på Skansen" och mycket mer. Annonsörerna kommer stå i kö för att ta del av det utbudet.

Faktum är att om SVT1 fick sälja reklam på samma villkor som TV4, så skulle man kunna sälja för 2-3 miljarder kronor per år (siffran kan variera beroende på rådande marknad och säljförfarande).

Att kommersialisera SVT1 ligger helt rätt i tiden. Sedan 2010 har efterfrågan på tv-reklam varit större än tillgången på kommersiella tittarkontakter. Tv-mediet fortsätter att leverera rekordsiffror i volym och få signaler talar för en avmattning.

De reklamfinansierade kanalhusen borde också lockas av att SVT1 kommersialiseras. Linjär tv som företeelse står sig fortfarande stark. Dock är det ofrånkomligt att blunda för streaming-aktörernas framfart. Netflix, Viaplay, HBO, C More med flera har idag över 500 000 betalande hushåll. Det slår mot det linjära tittandet. Att då SVT1 blir ytterligare en distributionskanal för reklam borde välkomnas med öppna armar. Det kommer att attrahera nya pengar och marginellt kannibalisera på den befintliga tv-kakan.        

Vi behöver värna om public service. Det uppnår vi bäst genom att avskaffa tv-licensen och reformera nuvarande modell. På sikt skulle det stärka opinionen för public service och samtidigt bli en mindre belastning för skattebetalarna.

Dessutom innebär ökade ekonomiska muskler att SVT i framtiden kan vara med och buda om stora sporträttigheter som de av ekonomiska skäl tidigare tvingats tacka nej till.

John Aleman

Broadcast Director på Carat

Ämnen i artikeln:

Carat

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev