Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Bernt Hermele skruvar vidare"

Publicerad: 9 September 2013, 12:21
Uppdaterad: 6 December 2015, 13:34

DEBATT. Bernt Hermele friserar sanningen – och har struntat i att korrigera felaktiga uppgifter i sin bok "Firman Bonnier: Sveriges Mäktigaste Mediesläkt". Det skriver professor Staffan Sundin, som omnämns i boken.


Peppe Engberg beskriver hur Bernt Hermele har lagt ett falskt citat i hans mun och trots påpekanden publicerat det i sin bok "Firman" . Även jag har blivit utsatt för Hermeles metod att frisera sanningen för att förbättra sin story. I mitt fall rör det mitt arbete som expert i ett par statliga utredningar i slutet av 1990-talet.

I sin bok skriver Hermele att regeringen 1995 tillsatte en utredning, Rådet för mångfald inom medierna, som bland annat publicerade ” ett betänkande som gavs numret SOU 1997:92. Ansvarig för innehållet var i första hand experten Staffan Sundin”.

Därefter skriver han att rådet i betänkandet inte lämnade något förslag om lagstiftning mot mediekoncentration med hänvisning till att EU-kommissionen förberedde ett direktiv i frågan.

Hermele fortsätter:

" EU lade senare lagstiftningstankarna på hyllan och Mångfaldsrådet hördes aldrig mer av i frågan. Experten Staffan Sundin sögs lägligt upp av Bonnier. Istället för att fundera på hur Bonniers makt skulle begränsas lagstiftningsvägen fick Sundin uppdraget att som auktoriserad krönikör skriva boken Konsolidering och expansion 1930-1954 [Titeln felaktigt återgiven]. Forskningsprojektet bekostades av släkten och 2002 kom boken ut på Albert Bonniers förlag".

Som avsnittet är skrivet får man intrycket att jag först föreslagit att någon lagstiftning inte skulle göras, och sedan sugits upp av Bonniers, underförstått köpts upp som tack. Efter att läst manus framhöll jag för Hermele att jag aldrig varit inblandat i något arbete att lagstifta om mediekoncentration eftersom jag helt saknar juridiska kunskaper.

Min uppgift i Mångfaldsrådet och senare Mediekoncentrationskommittén (MKK) var enbart att lägga fram fakta om utvecklingen på mediemarknaden. Hans citat från Mångfaldsrådets betänkande kommer från förordet som ledamöterna ansvarade för och som var det enda som jag inte har skrivit i utredningen.

Vidare så försvann jag inte från utredningsarbetet, utan sögs direkt in som expert i Mediekoncentrations­kommittén, som tillsattes 1997 i omedelbar anslutning till regeringens nedläggning av Mångfaldsrådet. Kommittén lade 1999 fram ett betänkande om lagstiftning, i vilket jag skrivit avsnittet om mediemarknaden. Parallellt med mitt arbete för rådet lade jag 1996 fram min avhandling om Bonniers historia 1909-1929, men jag hade redan året innan knutits till ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan i Stockholm om Bonniers historia. Bonniers finansierade projektet men hade inget inflytande över forskningen.

I den nu utgivna boken har Hermele tagit bort ”auktoriserad krönikör” men i övrigt behållit skrivningen. Precis som i Peppe Engbergs fall har Hermele helt struntat i att korrigera felaktiga uppgifter. Jag hade inte sagt något om han kritiserat vad jag skrivit om Bonniers och mediekoncentrationen i tre olika statliga utredningar eller vad jag skrivit om Bonniers historia i två verk på cirka 1 000 sidor. Men det jag reagerar på är det infama glidande sättet att få mig att framstå som Bonniers köpta dräng.

För ett par dagar sedan fick jag detta mejl från en journalist:

" I boken Firman av Bernt Hermele, som jag läser nu, nämns att du ’lägligt sögs upp’ av Bonniers för att skriva en bok om dem i stället för att fortsätta utreda deras makt och eventuella begränsningar av den. Håller du med om bilden, och vad betalade i så fall Bonniers för att rikta om ditt fokus?".

Tyvärr är han nog inte den ende läsaren som ställer den frågan efter att ha läst Hermeles skruvningar av verkligheten. I kommentarfältet till Engbergs artikel ställdes frågan :

Är det någon av Dagens Medias läsare som skulle kunna tänka sig att köpa en begagnad bil av Bernt Hermele?”.

Jag skulle definitivt inte göra det.

Staffan Sundin

Professor på Luleå University of Technology

LÄS OCKSÅ:

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.