Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Arbetsgruppen på byrån – det verkliga problemet"

Publicerad: 25 Augusti 2011, 11:00
Uppdaterad: 6 December 2015, 15:00

Reklambyråerna borde se över hur de organiserar sitt arbete – och titta mer på tv-bolagen. Det skriver Mastiffs Anitha Schulman.


Reklamarna i tv-serien ”Mad Men” gör om samma misstag hela tiden. De överskattar sin betydelse för kunden. De tror många gånger att de är viktigare än konsumenterna för kunden när de egentligen bara är en lyxig pitstop.

Jag har både jobbat på reklambyrå som produktionsledare och varit kund/brand manager på en marknadsavdelning. Jag har varit en ”sexig kund” – ett sådant konto en reklambyrå gillar. Kreddigt varumärke att göra ännu kreddigare. Okej med pengar och god kreativ höjd. Jag har också varit en ”osexig kund” – ett bra konto för bolagskassan men tydliga guidelines och lägre kreativ nivå.

Det finns bara två typer av kampanjutmaningar. Den lilla budgeten som vill ha uppmärksamhet för små medel. Det vill säga mycket gerilla, online och andra kreativa manér för att göra avtryck i bruset. Det är kul, kanske lite för kul. Och slutar ofta med att det är roligare för byrån än för kunden. Man ser chansen att få visa upp sig och sina idéer som flirtar med Guldägg och Lejon. Snarare än att öka eventuell omsättning för kunden.

Och så finns den där feta kampanjen och kontot som kan tapetsera hela landet i 3+ i ett par veckor. En tråkigare avsändare och ett lite mer okreativt innehåll. Det kanske gör väldigt gott för kunden, men man vinner inga ägg.

Sen kommer vi till det här med arbetsgruppen på byråerna. Här har vi det verkliga problemet, de fungerar som små låtsasfamiljer. För de sitter alldeles för fast. Och det ser likadant ut överallt. De känsliga och envisa kreatörerna, (barnen). Den för konflikträdde och kompromissande projektledaren (pappa), och den tråkiga realisten produktionsledaren (mamma), som kanske inte alltid kan hålla tillbaka dessa känslospröt till cd, ad och copy utan att de blir för sårade på personligt plan. När idén kanske inte är riktigt hundra. Idén kanske egentligen är för flippad för kunden. Klipp – det blir en intern konflikt i arbetsgruppen och vips är kundnyttan bortglömd.

Det kommer sluta med att kunden byter byrå av den ena eller andra anledningen och ett nytt hjul ska upptäckas. En ny kommunikativ plattform ska upprättas. För den nya byrån VÄGRAR jobba efter den gamla eftersom den är ”så fel” för kunden. Snark.

Om jag hade reklambyrå skulle jag anställa fem superbra projektledare. Sen skulle jag beroende på kunden “cherrypicka” kreatörsteam så att man optimerar på alla fronter. Som en bra inhousebyrå funkar. Ett team som kommer från helt olika håll på stan och är handplockade för att just de passar just det projektet. Som i tv-branschen. Få anställda – och enbart dedikerade frilansare som projektanställs. Det är projekten som lockar framför byrån. På det enkla sättet blir det alltid blir kul på jobbet och alla hittar sin egen usp. Dessutom tröttnar man sällan och ingen blir sårad om kunden byter produktionsbolag ett tag. För de kommer tillbaka. Om bolaget bara är hungrigt nog.

Jag förringar verkligen inte reklambyråns betydelse. Men anställningsformen borde kanske ses över. Det är 2011 nu och inte 1950-Mad Men-någonting. För alla vet vi ju att om marknaden faller så drar näringslivet in på marknadsföring och det är sällan kul att vara lägst ner i den näringskedjan och sitta med 21 högavlönade på ett glassigt kontor.

Anitha Schulman,

mammaledig projektledare på tv-produktionsbolaget Mastiff, Mama-bloggare och Nyheter24-krönikör

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.